Helt vanlig körvana kan få bensinmotorer att täppas igen redan efter 3 200 mil. Här är körvanan som kan ställa till stora problem. Och bilmodellerna som är särskilt utsatta.
Moderna bensinmotorer kan drabbas av hårda avlagringar på insugsventilerna. Enligt amerikanska Autoblog kan problemen i vissa fall visa sig redan efter 3 200 mil. När beläggningarna blir för omfattande kan motorn börja gå ojämnt, tappa kraft och dra mer bränsle. Särskilt utsatta är vissa bensinmotorer med direktinsprutning.
Tekniken finns i betydligt fler bilmodeller än många känner till.
– År 2000 var det väldigt få bilar som använde den här tekniken. Nu är den extremt vanlig, säger motorprofilen bakom Youtube-kanalen Engineering Explained.
Men det betyder inte att alla dessa motorer drabbas. Konstruktionen och hur bilen används spelar stor roll. Och det handlar inte bara om ovanliga eller dyra bilar. Tekniken finns i allt från småbilar till stora familjesuvar. Carup har sammanställt en lista över vanliga modeller som kan ha direktinsprutade bensinmotorer.
Problemet börjar med hur bensinen sprutas in i motorn. I en direktinsprutad motor går bränslet rakt in i cylindrarna. Till skillnad från motorer med indirekt insprutning sköljs därför inte insugsventilerna av bensinen. Samtidigt kan oljedimma från vevhusventilationen fastna på ventilerna. Med tiden kan beläggningarna bli hårda och svåra att få bort.
Exempel på bilar som kan ha direktinsprutning
| Märke | Exempel på modeller | Motorer |
|---|---|---|
| Volkswagen | Golf, Passat, Polo, Tiguan, T-Roc | TSI, FSI |
| Audi | A1, A3, A4, A5, A6, Q3, Q5 | TFSI, FSI |
| Skoda | Fabia, Octavia, Superb, Karoq, Kodiaq | TSI |
| Seat/Cupra | Ibiza, Leon, Ateca, Formentor | TSI |
| BMW | 1-, 2-, 3- och 5-serien, X1, X3, X5 | N43, N53, N54, N55, B48, B58 |
| Mercedes-Benz | A-, C- och E-klass, CLA, GLA, GLC | Utvalda CGI-, M270-, M274-, M264- och M254-motorer |
| Volvo | V40, V60, V90, S60, XC40, XC60, XC90 | GTDi, bensindrivna Drive-E/VEA |
| Ford | Fiesta, Focus, Mondeo, Kuga, Puma | EcoBoost |
| Peugeot/Citroën/DS | 208, 308, 3008, C3, C4, DS 3, DS 4 | THP, utvalda PureTech |
| Hyundai/Kia | i30, Tucson, Ceed, Sportage, Niro | GDi, T-GDi |
| Mazda | Mazda 2, 3, 6, CX-3, CX-5, CX-30 | Skyactiv-G, Skyactiv-X |
| Renault/Nissan | Clio, Captur, Mégane, Qashqai, Juke | Utvalda TCe- och DIG-T-motorer |
| Toyota/Lexus | Corolla, RAV4, Camry, Lexus NX och ES | Vissa D-4S-motorer med dubbla insprutningssystem |
Korta körningar kan förvärra problemet
Bidragande orsaker till att avlagringarna byggs upp snabbare kan vara korta körningar och tät stadstrafik, rapporterar Autoblog. Därför kan den som mest använder bilen för korta resor vara särskilt utsatt för problemet.
Korta körningar kan dessutom orsaka andra motorproblem. Bensin kan exempelvis ansamlas i motoroljan när motorn inte hinner bli ordentligt varm.
– Om du regelbundet kör korta sträckor behöver du verkligen lägga in en längre körning då och då, säger han.
Till slut kan avlagringarna bli så tjocka att motorn inte får den luft den behöver. Bilen kan bli svårstartad, börja misstända och motorlampan kan börja lysa. Men samma symtom kan ha andra orsaker. Därför behöver en verkstad undersöka bilen innan felet kan fastställas.
Har avlagringarna blivit för omfattande kan det krävas ett rejält verkstadsarbete. Insugsgrenröret kan behöva monteras bort för att mekanikern ska komma åt ventilerna. Sedan används ibland en oväntad metod: blästring med finfördelade valnötsskal. De används för att få bort de hårda beläggningarna, men arbetet kan bli både tidskrävande och kostsamt.
Så minskar du risken
Autoblog rekommenderar även att använda rätt motorolja, följa serviceintervallen och se till att vevhusventilationen fungerar som den ska. Att varva motorn hårt är däremot ingen säker metod för att få bort redan fastbrända avlagringar.
Vanliga bränsletillsatser hjälper inte heller nödvändigtvis, eftersom bensinen sprutas direkt in i cylindrarna och inte passerar insugsventilerna.
LÄS MER:
