En svensk fortkörare har fastnat på bild i fartkameror 140 gånger. Men varje gång har mannen dolt sitt ansikte. Nu ser det ut som han kommer åka fast med polisens nya teknik.
Polisens ATK-center i Kiruna som utreder fortkörningar vid fartkameror slog larm till Dalapolisen. Samma bil från Dalarna har kört för fort 140 gånger i fartkameror. Varje gång har den manlige föraren försökt dölja sitt ansikte genom att fälla ner solskyddet för att inte bli identifierad, uppger Falu-Kuriren.
Utredarna för fartkameror i Kiruna, som nyligen blev fler, har haft svårt att bevisa vem som kör bilen. Men nu har de bett sina kolleger på trafikpolisen i Dalarna om hjälp. Polisen säger sig redan veta vem mannen som utlöst fartkamerorna 140 gånger är, men bevisläget har varit osäkert då mannen försökt dölja ansiktet. Men nu ser det ut som mannen kan åka fast ändå.
Med nya metoder och modern teknik kan mannen bli identifierad och komma att få betala 100 000-tals kronor för fortkörningar. Sannolikt hänger körkortet också mycket löst efter blixtfesten i kamerorna. Polisen har redan kartlagt de 140 fortkörningarna i detalj.
De har sett att den misstänkte rekordsyndaren har ett mönster i sina fortkörningar. Mannen har satt i system att köra för fort genom fartkamerorna på vägen till sitt arbete.
– Jag skulle säga att huvuddelen är till och från jobbet. Men det är nog inte hela sanningen, det kan säkert vara andra tider på dygnet också. I det här fallet har man helt enkelt sett att det här är en person som hela tiden återkommer och som inte visar någon som helst vilja att förändra sig, säger trafikpolisen Johan Alm till Falu-Kuriren.
Nu har trafikpolisen fått förhandsbesked om att de kan använda datoriserad ansiktsigenkänning för att bevisa vem personen är. Den misstänkte seriefortköraren kommer att kallas till förhör. Polisen på flera håll i Sverige använder det redan mot bland annat fortkörare, men för polisen i Dalarna är metoden ny.
– Vi har helt andra möjligheter inom polisen idag, som att titta på ansiktsigenkänning bland annat. Det finns ju en och annan som döljer sitt ansikte, eller som fäller ner solskyddet. Men det kan ju vara så att när man har gjort det här tillräckligt många gånger, då måste vi agera. Och nu tittar vi på möjligheten att använda det här systemet, säger trafikpolisen Johan Alm till Falu-Kuriren.
Idag finns det över 2600 fartkameror på Sveriges vägar. Tidigare var många bilister emot fartkameror, men nu är de flesta positiva och förstår att kamerorna behövs. De allra flesta håller hastigheten.
– Vi ser goda effekter, syftet är att öka hastighetsefterlevnaden och den uppföljning som vi gör visar att endast två till fem procent av alla fordon på en sträcka med kameror kör fortare än gällande hastighetsgräns. Lägre hastighet innebär färre döda och allvarligt skadade om det sker en olycka, säger Eva Lundberg, ATK-ansvarig på Trafikverket.
Den som ändå kör fort i fartkameran har fått det svettigare. Förutom att polisen nu kan ta hjälp av modern teknik som ansiktsigenkänning har polisens ATK-enhet i Kiruna fått mer resurser och fler utredare. Det gjorde att rekordmånga bötfälldes under 2024. Antalet utfärdade böter gick upp från 79 000 till 105 000. Det är en ökning med 32 procent.
Syftet är att sänka hastigheten, inte dra inte pengar till staten då kameraverksamheten kostar mer än den drar in.
– Om vi sänker hastigheten på vägarna kommer färre människor att omkomma eller skadas allvarligt, det är mängden våld som är avgörande, säger Magnus Lundholm, analytiker på Trafikverket.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
