Nya larmsiffror – förra året steg utsläppen från trafiken med 18 procent. Men för bränslepriset är det ändå goda nyheter. Sverige ser ut att klara sig utan chockhöjd reduktionsplikt.
– Det kommer inte att behövas en chockhöjning av reduktionsplikten för att nå EU-målet säger Trafikverkets miljödirektör Sven Hunhammar till Carup.
Trots fler elbilar på vägarna skenar utsläppen från den svenska vägtrafiken. Trafikverkets preliminära statistik visar att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ökade med 18 procent under 2024 jämfört med 2023. Men trots ökningen ser det ut som att Sverige inte behöver chockhöjda reduktionsplikten för att undkomma klimatböter från EU. För bränslepriserna är det goda nyheter.
– Det kommer inte behövas en chockhöjning av reduktionsplikten för att nå EU:s ESR-mål. Men för att nå det nationella målet på 70 procents minskning skulle det behövas en chockhöjning, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.
I början av 2024 sänktes reduktionsplikten kraftigt till sex procent. Andelen biodrivmedel som ska blandas i bensin och diesel gick ner från 30,5 procent i diesel och 7,8 procent i bensinen. Det ledde till att mängden biodrivmedel som tankades under året halverades, jämfört med året innan. Det har gjort att de fossila utsläppen av koldioxid ökat 18 procent under 2024.
Enligt det nationella etappmålet ska utsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent till senast 2030, jämfört med år 2010. Sverige har också ett åtagande från EU inom ansvarsfördelningsförordningen (ESR) där utsläppen ska minska med 50 procent till 2030, jämfört med 2005. Om vi missar EU-målet har det sagts att Sverige ska få skyhöga klimatböter. Men nu ligger målet inom räckhåll.
– Vi bedömer att det nationella etappmålet inte kommer att nås. Ökningen under förra året innebär att utsläppen nu preliminärt ligger 24 procent lägre än jämförelseåret 2010. Däremot kan EU:s ESR-åtagande för Sverige vara inom räckhåll, även om uppskattningen är osäker, säger miljödirektör Sven Hunhammar.
ESR-åtagandet är inom räckhåll om flexibla mekanismer inom EU:s utsläppshandelssystem utnyttjas, reduktionsplikten höjs som planerat till 10 procent från den 1 juli, och elektrifieringen av fordonsflottan fortsätter i högt tempo.
– Det är osäkert om vi kommer att nå dit, det är därför vi säger att vi har det inom räckhåll.Det fattas sex miljoner ton, men fem miljoner kan överföras från andra potter, till exempel ETS1 från industrin, men det kommer med en engångskostnad på fem miljarder kronor, säger Sven Hunhummar.
Eventuellt kan en mindre höjning av reduktionsplikten behövas för att klara EU-målet. Men någon chockhöjning är det inte längre tal om.
– På 10 procent kommer man långt, men det kan behövas lite till. Det kommer inte behövas en chockhöjning av reduktionsplikten för att nå EU:s ESR-mål. Men för att nå det nationella målet på 70 procents minskning skulle det behövas en chockhöjning, säger Hunhammar.
Om det ändå ska ske en chockhöjning av bränslepriset för att klara våra egna nationella mål återstår att se. Regeringen håller på att se över det nationella målet på 70 procents minskning. I oktober ska en utredning vara klar om det fortfarande är realistiskt att sänka utsläppen med 70 procent på mindre än fem år. Sedan kommer det ändå att ske en höjning av bränslepriset när EU inför utsläppsavgift i ETS2 från 2027. Men att bränslet ska gå upp till 35 kronor som experter varnat för verkar nu osannolikt.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
