En av världens mest omtalade bilkrascher är högaktuell igen. Stefan ”Tjock-Steffe” Eriksson kraschade sin Ferrari Enzo i 340 km/h – och klöv bilen i två delar. Nu kommer nya uppgifter om vad som hände med bilvraket efter kraschen.
– Officiellt sa Ferrari att de tog resterna av detta vrak och reparerade dem, men verkligheten är en annan, påstår Ferrariexperten Carbon McCoy.
Den stora Youtube-kanalen VinWiki uppmärksammar nu Stefan ”Tjock-Steffe” Erikssons legendariska krasch med en Ferrari Enzo den 21 februari 2006. De presenterar också smått sensationella uppgifter om hur bilen kunde återuppstå i skinande nyskick efter kraschen. De dramatiska bilderna på den kluvna Ferrarin och Erikssons gripande gjorde kraschen till en världsnyhet för 17 år sedan.
Stefan ”Tjock-Steffe” Eriksson var utpekad som ledare för Uppsalamaffian under 1990-talet. 1994 dömdes han till ett långt fängelsestraff, bland annat för misshandel, olaga frihetsberövande och flera grova bedrägerier. Några år senare gjorde han en osannolik comeback som vd för tv-spelskoncernen Gizmondo, med en årslån på över 25 miljoner kronor.
Lyxlivet gjorde att han kunde omge sig med flera superbilar, bland annat en Ferrari Enzo. Den 21 februari 2006 kraschade Stefan ”Tjock-Steffe” den röda Ferrari Enzon på Pacific Coast Highway norr om Decker Canyon i Malibu. Där sprack både hans nya lyxliv och Ferrarin, bokstavligen. Men som genom ett under klev han ur den kluvna bilen oskadd.
Bakgrunden till kraschen var, enligt WinWiki, att han tävlade mot en Mercedes SLR och att allt slutade med en krasch mot en telefonstolpe i 340 km/h. Kraschen var så våldsam att Ferrarin delades i två delar som hamnade på olika ställen på vägen.
Stefan Eriksson ljög för polisen och påstod att en man som hette Dietrich hade kört bilen, men en blödande läpp och blod på krockkudden avslöjade Eriksson. Han greps och hela härvan runt Gizmodo började rullas upp. Allt visade sig vara en stor investerar-scam.
– Jag körde inte i några 260. Det var minst 340. Det körde jag var och varannan dag på den där vägen. Det var inget konstigt med det. Att jag krockade just den dagen berodde inte på någon rattfylla, utan på att jag bytt däck på bilen. De fungerade inte som de skulle, det blev samma effekt som om fjädringen skulle gått av där bak. Bakhjulen släppte helt enkelt, har Stefan ”Tjock-Steffe” Eriksson berättat för sajten Kit.
Efterspelet till kraschen blev att Tjock-Steffe dömdes till tre års fängelse. Dels för den vådliga kraschen, dels för att Enzon ansågs vara stulen, men också för olaga vapeninnehav. Samtidigt kollapsade företaget Gizmondo som skulle utmana Nintendo och förändra världen med sina spelkonsoler.
Otroligt nog dök Ferrarin upp igen efter några år, i ett stycke och i nyskick. Den sades ha pusslats ihop, reparerats och såldes på auktion för 14,7 miljoner kronor (med dåvarande eurokurs). Men nu för VinWiki fram nya uppgifter i sin dokumentär och påstår att bilen i själva verket är utbytt.
– Officiellt sa Ferrari att de tog resterna av detta vrak och reparerade dem. De hade lackat om bilen och den är bra igen. Verkligheten i situationen är, och det är inte första gången de gör detta: Ferrari byggde en ny Enzo och tilldelade den det gamla chassinumret från den havererade bilen. Vilket är något som de har gjort vid ett antal tillfällen, påstår Ferrariägaren och Enzoägaren Carbon McCoy.
I Ferrarikretsar ska det ryktas om att bilen i själva verket är en före detta fabriksprototyp, och att Tjock-Steffes bil aldrig pusslades ihop. En lite märklig omständighet är att den lagade bilen hade luftkonditionering, elfönsterhissar och backkamera, finesser som saknades på ursprungsbilen. De svarta sportstolarna var utbytta mot röda.
Sant eller inte, Ferrari Enzon ska idag finnas hos en samlare i Frankrike, oavsett vilket har världen kvar en unik Enzo med en unik historik.
– Jag vet inte om det är sant att de använde en prototyp eller om de byggde en helt ny bil. Vad jag vet är att de inte fixade vraket. Den röda, påstår McCoy.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
