A-traktorerna väcker debatt. Aldrig har de varit så vanliga på de svenska vägarna. Det här ungdomsfordonet har en lång historia. Här historien om hur de kom till. Från början var det en lågpristraktor som hämtade sitt namn från varuhuset EPA.
De första Epatraktorerna dök upp i Sverige på 1930-talet efter amerikansk modell. På andra sidan Atlanten var det vanligt att småjordbrukare byggde om en rostig T-Ford till ett jordbruksredskap eftersom de inte hade råd med en vanlig traktor. Efter andra världskriget fick Epatraktorn sitt stora genombrott i Sverige. I svallvågorna efter kriget skulle samhället moderniseras och man rustade upp industrin. För att tillgodose de nya behoven och en allt större urban befolkning ställdes högre krav på jordbruket.
Men de svenska bönderna var fortfarande fattiga och underutvecklade. Man hade inte råd med de moderna och dyra traktorerna som tillverkades i USA. Lösningen blev då istället att bygga om gamla bilar.
Vanligast var det att man använde gamla bilar som bogserades till bysmeden och sedan rekonstruerades så att de skulle fungera som traktorer. En Epatraktor begränsas nämligen i sin hastighet genom utväxlingen, den får inte vara starkare än att hjulen snurrar ett varv för var tionde motorvarv. Den ska dessutom ha en stum bakaxel och maximalt kunna ta med två passagerare förutom föraren.
Namnat Epatraktor kom från det populära lågprisvaruhuset EPA som var känt för sitt billiga sortiment med varor som hade en tvivelaktig kvalitet. Med andra ord så var Epan en billig och sämre traktor. I slutet av 1950-talet strömmade pengarna in i samhället och även bönderna fick det bättre ställt. Nu hade man råd med traktorer och jordbruken moderniserades. Då trodde man att Eporna skulle försvinna, men istället upptäcktes de av ungdomarna.
Med de bättre tiderna hade ungdomen fått mer fritid. Dessutom tittade man på amerikansk film och influerades mycket av livet på andra sidan oceanen. De svenska tonåringarna ville också åka runt i häftiga fordon och spela den nya spännande musiken. Därför dammades Eporna av igen och snart blev det en nationell plåga. Under 1960-talet började man oroa sig för att Eporna kunde leda till ungdomens förfall. Därför kom 1963 lagen om A-traktorer. En A-traktor och en Epa skiljer sig i en viktig teknikalitet.
Medan Epan begränsas i utväxlingen och rent tekniskt kan köras fortare än de trettio kilometerna i timmen har A-traktorn en spärr som gör det nästan omöjligt att framför fortare. Från politiskt håll ville man få bort Eporna från de svenska vägarna. Därför kom regeringen med en proposition 1975 om att totalförbjuda dem. Det bröt då ut en folkstorm på landsbygden som tvingade dem att ta tillbaka förslaget.
Däremot blev det från 1980 inte tillåtet att nyregistrera Epatraktorer. Men de befintliga får rulla så länge de går igenom besiktningen. Den nya Epavåg som vi nu upplever i Sverige är alltså inte riktiga Epor, det är A-traktorer som byggts om från gamla personbilar. Det är tillåtet att bygga en sådan av vilken bil som helst, bara den uppfyller kraven.
Det framväxande intresset för A-traktorer har däremot tvingat fram ett nytt regelverk och lagar som mer liknar vanliga personbilar, till exempel att de använder vinterdäck vid halt väglag. Dock saknas fortfarande flera viktiga lagar, bland annat finns det inget krav på bilens reningsutrustning. Enligt forskare på VTI, kan A-traktorer släppa ut 1000 gånger mer partiklar än en vanlig personbil.
Foto: Jonathan Wictorén/VTI
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
