Det nya förslaget på reduktionsplikt är omöjligt att genomföra när det kommer till bensinen. Motorerna klarar inte bensin med högre reduktionsplikt och den bryter dessutom mot drivmedelslagen. Istället måste dieseln få betydligt mer biobränsle än vad regeringen sagt för att kompensera.
Regeringen föreslår en höjning av reduktionsplikten till tio procent. För att kompensera sitt vallöfte ska man sänka bensinskatten. Men den nya höjningen bryter mot den svenska drivmedelslagen som sätter en gräns på tio procent etanol i bensinen. Tio procent reduktion av bensinen innebär högre inblandning än så.
– Det är bränslekvalitetsdirektivet som begränsar inblandningen av etanol i bensin till tio volymprocent av tekniska orsaker, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige.
– Den 1 januari 2024 sänktes reduktionsplikten för bensin och diesel till sex procent. Den var tidigare 7,8 procent för bensin respektive 30,5% för att sänka drivmedelspriserna vid pump, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige.
LÄS ÄVEN: Omedveten miss ger böter på 2500 kr
Mer etanol än tio procent i bensinen bryter mot drivmedelslagen och kan förstöra motorerna. För att uppnå 10 procent reduktion av bensinen kan närmare 15 procent etanol behöva blandas in i bensinen. Så mycket etanol är det många motorer som inte klarar av, dessutom är det olagligt. Bland annat kan gummidelar i bränslesystemet och komponenter i insprutningen ta stryk.
Det finns dock ett ett kryphål i lagen: Att ha mer än 10 procents reduktion av dieseln som kompensinsation. Därför blir risken stor att den nya reduktionen går ut över dieselkonsumenterna. I diesel går det att blanda i HVO som har samma kolväten som traditionellt diesel. För att kompensera för bensinen kan dieselbilister få diesel med extra mycket biobränsle. Om det även gör dieseln dyrare är idag okänt.
– Vi vet ju inte hur reduktionsplikten kommer att utformas i detalj men redan idag kan överskott från reduktionsplikten i diesel användas för att kompensera för lägre reduktion i bensin. Det är bränslekvalitetsdirektivet (infört genom den svenska drivmedelslagen) som begränsar inblandningen av etanol i bensin till tio volymprocent av tekniska orsaker, säger Anders Norén.
Regeringen lägger fram sin budget den 19 september. Därefter ska riksdagen ta beslut. Då måste regeringen ha ett svar hur de ska klara av att ha 10 procents reduktion av bensinen utan att bryta mot drivmedelslagen.
– Mycket är ännu oklart kring regeringens förslag om ny reduktionsplikt, vilket återigen skapar ovisshet för drivmedelsleverantörerna, -producenterna och laddoperatörerna. Regeringen bör därför skyndsamt ge besked kring detaljutformningen av den nya reduktionsplikten så branschen får tid att anpassa sig till de ändrade förutsättningarna, säger Anders Norén.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna gick på val med att lova sänkta priser på drivmedel. När det genomfördes vid årsskiftet var många väljare tacksamma.
– Nu, åtta månader senare, aviserar regeringen och Sverigedemokraterna att reduktionspliktsnivån höjas till tio procent och att el från publika laddstationer ska inkluderas i reduktionsplikten. Samtidigt ska drivmedelsskatterna sänkas. Sammantaget räknar man med att drivmedelspriserna sänks samtidigt som klimatutsläppen sänks med 2 procent fram till 2030, säger Anders Norén.
Drivkraft Sverige är försiktiga när de kommenterar förslaget om att höja reduktionsplikten.
– Vi är i grunden positiva till höjningen av reduktionsplikten och att el från publika laddstationer inkluderas för att uppnå ett mer teknikneutralt system säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige .
– Vi tycker dock att den föreslagna reduktionspliktsnivån på 10 procent är för låg för att Sverige ska kunna klara sina klimatmål och åtaganden till 2030, både nationellt och inom EU. Om Sverige ska uppfylla sina åtaganden bör reduktionspliktsnivån snarare ligga på runt 20 procent för bensin och diesel. Vår bransch behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att kunna bidra till omställningen från fossilt till fosilfritt. fortsätter Anders Norén.
Vi har sökt energiminister Ebba Busch för en kommentar, men ännu inte fått svar.
Så säger drivmedelslagen:
Bensin i miljöklass 1
4 § För klassificering i miljöklass 1 ska en bensin uppfylla följande tekniska krav:
1. researchoktantalet ska vara lägst 95,
2. motoroktantalet ska vara lägst 85,
3. ångtrycket ska vid 37,8 grader Celsius vara lägst 45 kilopascal och högst 95 kilopascal, dock lägst 65 kilopascal under vintern och högst 70 kilopascal under sommaren,
4. destillationen ska innebära att
a) under vintern minst 50 procent och under övrig tid minst 47 volymprocent har förångats vid 100 grader Celsius,
b) minst 75,0 volymprocent har förångats vid 150 grader Celsius, och
c) slutkokpunkten är högst 205 grader Celsius,
5. olefiner får förekomma med högst 13,0 volymprocent,
6. aromater får förekomma med högst 35,0 volymprocent,
7. bensen får förekomma med högst 1,0 volymprocent,
8. syre får förekomma med högst 3,7 viktprocent,
9. i fråga om oxygenater får
a) metanol förekomma med högst 3,0 volymprocent (stabiliseringsmedel måste tillsättas),
b) etanol förekomma med högst 10,0 volymprocent (stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt),
c) isopropylalkohol förekomma med högst 12,0 volymprocent,
d) tertiär-butylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
e) isobutylalkohol förekomma med högst 15,0 volymprocent,
f) etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl förekomma med högst 22,0 volymprocent, och
g) andra primära alkoholer och etrar med en slutlig kokpunkt som högst motsvarar den som anges i europastandarden SS-EN 228:2013 förekomma med högst 15,0 volymprocent,
10. svavel får förekomma med högst 10,0 milligram per kilogram,
11. bly får förekomma med högst 0,005 gram per liter,
12. metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) får förekomma med högst 2 milligram mangan per liter,
13. fosfor får inte förekomma i någon mätbar mängd,
14. bensinen ska uppfylla skäliga funktionskrav i fråga om renhet för insugnings- och insprutningsventiler, och
15. bensinen får inte innehålla askbildande ämnen, om den är avsedd för fordon med katalytisk avgasrening. Lag (2014:536).
Källa: Riksdagen
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
