Mackdöden i Sverige utlöser dominoeffekt

Många bensinmackar går under när efterfrågan på bensin och diesel kraschar. Nu varnar svenska forskare för en dominoeffekt som drar med sig matbutiker och hela lokalsamhällen i fallet.

Regeringens och EU:s klimatmål innebär en historisk omställning av den svenska fordonsflottan. När storstadsbor smidigt växlar över till eldrift riskerar glesbygden att hamna i en rävsax.När bensin- och dieselefterfrågan kraschar hotas glesbygden av servicekollaps. 

I forskningsrapporten ”Mackdöden – Tillgänglighet i landsbygder när sista macken försvinner”, finansierad av Trafikverket, har forskare vid Trivector Mobility och IVL Svenska Miljöinstitutet granskat vad som händer när bensin- och dieselpumparna stängs. Slutsatsen är att en nedlagd mack stannar sällan vid att det blir svårare att tanka. Det hotar själva överlevnaden för hela byar.

8 mil tur och retur för att tanka
För invånarna i studerade orter som Moskosel i Norrbotten, Fredrika i Västerbotten eller Sörsjön i Dalarna handlar det om enorma geografiska avstånd. Om den sista lokala pumpen slår igen innebär närmaste alternativa mack ofta en resa på mellan 2 och 4 mil enkel väg. I Moskosels fall betyder det 8,6 mil tur och retur enbart för att fylla tanken.

Men den verkliga katastrofen utlöses av det ekonomiska sambandet mellan pumpen och byns sista dagligvarubutik.
 – I många mindre orter är drivmedelsförsäljningen nära sammanflätad med annan service. Macken är ofta kopplad till en butik som också fungerar som ombud för paket, post, apotek, Systembolaget och hemtjänst. Försvinner macken tvingas folk resa till en större ort för att tanka, och då passar de på att göra sina matinköp där samtidigt. Då försvinner kundunderlaget för den lokala butiken, säger Åsa Hult, mobilitetsexpert vid IVL Svenska Miljöinstitutet och medförfattare till rapporten.

Rapporten visar på en djup geografi- och inkomstklyfta. Landsbygdskommunerna har Sveriges lägsta medianinkomster, en äldre befolkning och landets äldsta fordonsflotta. För dessa hushåll är steget till en elbil gigantiskt.

Även på begagnatmarknaden kostar en elbil med fyrhjulsdrift, dragkrok och tillräcklig räckvidd för norrländsk vinter kyla ofta över 300 000 till 400 000 kronor. Resultatet blir en dubbel utsatthet: de som har minst marginaler tvingas köra vidare på bensin eller diesel längst, samtidigt som infrastrukturen för deras bränsle monteras ned framför ögonen på dem.

– Elektrifieringen behöver gå snabbt. Men vi behöver samtidigt förstå vad som händer under själva övergången. En mack kan bli olönsam och försvinna långt innan alla som är beroende av den har haft möjlighet att ställa om, säger Håkan Johansson, klimatexpert på Trivector Mobility och huvudförfattare till rapporten.

Transportsektorns användning av flytande bränslen beräknas minska med 23 procent till 2030, 47 procent till 2035 och hela 67 procent till 2040 jämfört med 2019. Drivmedelsbranschen kräver normalt en försäljningsvolym på minst 500 kubikmeter (500 000 liter) om året för att driva en obemannad mack. De minsta bymacksföreningarna överlever i dag på svältgränsen 150 kubikmeter.

Enligt forskarnas scenariomodeller kommer de minsta bymackarna att passera den kritiska nivån för överlevnad redan inom 5–10 år om inga riktade stödrutiner införs.  I orter som Moskosel och Fredrika står lokala skogsmaskiner, timmerbilar, snöplogar och tung transport för över 50 procent av den tankade dieseln, vilket hittills räddat mackarna.

För att inte slå ut samhällsstrukturen under övergångsperioden kräver forskarna nu helt nya stöd. Ett nytt statligt driftstöd bör införas för de allra minsta, strategiskt viktiga mackarna (med volymer under 150–200 kubikmeter) där avståndet till nästa pump överstiger 20 kilometer.

– Vi behöver sluta se macken, laddstationen och butiken som tre separata frågor. På många mindre orter är de delar av samma servicesystem. Om vi klarar övergången rätt kan dagens mack och butik vara en viktig del även av morgondagens elektrifierade transportsystem, avslutar Håkan Johansson.
LÄS MER: