Läsare: Volvo sprider nidbild om teknologin i elbilen EX60

Volvo Cars skyller förseningarna av nya elbilen EX60 på banbrytande teknik där det ”saknas etablerade förebilder”. Men påståendet möts nu av stark kritik från Carups läsare. Både megagjutning och cell-to-body har använts av konkurrenter som Tesla och BYD i flera år.
– Faktum är att Volvo snarare är en eftersläntare än en ledare nuförtiden, skriver en Carup-läsare. 

ANALYS – VISSA AV SLUTSATSERNA ÄR SKRIBENTENS EGNA. Nyheten om att den efterlängtade elbilen Volvo EX60 drabbats av ytterligare förseningar – där vissa köpare får sina bilar uppskjutna till början av 2027 – har väckt starka reaktioner bland vissa teknikintresserade läsare. För att förklara de kraftiga förseningarna och problemen med att trappa upp takten på produktionslinan i Torslanda uttalade sig Volvo Cars för Carup.

Volvo Cars pekar ut tekniska utmaningar med megagjutning och så kallad cell-to-body-teknik som en orsak till att kunder kan få vänta i mer än 10 veckor extra på elbilen Volvo EX60.
– Med teknologier som megagjutning, cell-to-body och flera andra avancerade lösningar introducerar EX60 nya industristandarder, där det saknas etablerade förebilder att luta sig mot, uppger Volvo Cars PR-talesman.

Läsarna rasar: ”Volvo är en eftersläntare”
Det uttalandet får nu pålästa Carup-läsare att se rött. I mejl till redaktionen anklagas den svenska biltillverkaren för att försköna verkligheten och utmåla sig själva som pionjärer på områden där andra redan satt standarden.
– Jag skulle råda er att skydda ert eget varumärke genom att inte låta Volvo sprida nidbilder där de försöker framstå som att de skulle vara bättre än vad de är. Faktum är att Volvo snarare är en eftersläntare än en ledare nuförtiden. Volvo introducerar inga nya industristandarder där det saknas etablerade förebilder som de påstår. Allt Volvo gör här är att kopiera andra företag som redan har implementerat dessa tekniker, och Volvo verkar ha stora problem med det dessutom. Faktum är att Volvo snarare är en eftersläntare än en ledare nuförtiden, skriver en kritisk läsare till redaktionen.

Men hur ligger det egentligen till? Är Volvos tillverkningsmetoder i EX60 helt unika, eller har förebilderna funnits länge? Carup granskar teknikerna som stoppar upp Torslandafabriken. Är de så nya som Volvo hävdar? Saknas det verkligen etablerade förebilder?

1. Megagjutning (Gigacasting)

Vad är det? I stället för att svetsa och limma ihop hundratals enskilda plåtbitar för att bygga bilens golv eller bakvagn, pressas enorma aluminiumkomponenter i ett enda stycke i gigantiska gjutpressar.

Vem var först? Tesla. Redan 2020 introducerade Elon Musk “Gigacasting” i tillverkningen av Tesla Model Y vid fabriken i Fremont, Kalifornien, och storskaligt i sin “Gigafactory” i Berlin och Texas.

Vilka använder tekniken? I dag använder även kinesiska jättar som BYD, Nio, Xpeng, Xiaomi och enligt vissa uppgifter även Volvos eget syskonmärke Zeekr storskalig megagjutning i sin serietillverkning. Volvo är visserligen bland de första av de traditionella europeiska bilmärkena att införa tekniken i stor skala i Europa, men metoden har varit etablerad i bilvärlden i över sex år.

2. Cell-to-Body (CTB) / Cell-to-Chassis

Vad är det? I traditionella elbilar packas battericellerna först i moduler, som sedan monteras i ett stort batteripack, som i sin tur skruvas fast i bilens chassi. Med Cell-to-Body skippar man modulerna och det yttre höljet: battericellerna byggs in direkt i bilens bärande karossstruktur. Det sparar vikt, utrymme och gör bilen styvare.

Vem var först? Kinesiska BYD lanserade sin kommersiella CTB-teknik i sedanmodellen BYD Seal redan våren 2022. Samtidigt introducerade Tesla en liknande strukturell batterilösning med sina 4680-celler i Texas. Även batterijätten CATL har levererat chassiintegrerade batterier (CTC) till flera kinesiska tillverkare de senaste tre åren.

Vilka använder tekniken? BYD (CTB): Var en av de första att kommersialisera tekniken i stor skala. Tesla (Structural Battery Pack).Tekniken används bland annat i Tesla Model Ysamt i Tesla Cybertruck, där batteripaketet fungerar som bilens golv. Leapmotor (CTC): Den kinesiska elbilstillverkaren var mycket tidig med att lansera sin Cell-to-Chassis-teknik, som bland annat används i sedanmodellen Leapmotor C01 och suven C10. Xpeng (CTB): Integrerar Cell-to-Body i sin senaste elbilsplattform SEPA 2.0, vilken används i modeller som Xpeng G6. De kombinerar CTB med megagjutning i bilens fram- och bakvagn. Xiaomi (CTB): Teknikjätten använder Cell-to-Body-teknik i sin första elbil, Xiaomi SU7, för att maximera batterikapaciteten och sänka bilens profil. CATL (Batterileverantör): Världens största batteritillverkare har utvecklat en standardiserad CTC-plattform kallad CIIC (CATL Integrated Intelligent Chassis). Denna chassiteknik säljs till andra biltillverkare och används bland annat av det kinesiska märket Neta.

Att påstå att det saknas förebilder för megagjutning och cell-to-body är alltså en sanning med stor modifikation från Volvo Cars PR-avdelning. Tekniken är väl beprövad hos marknadsledarna inom elbilar. Det unika – och extremt svåra – för Volvo Cars ligger i var de gör det.

Konkurrenter som Tesla, BYD och Xiaomi har byggt helt nya, skräddarsydda elbilsfabriker från grunden (“greenfield”). Volvo försöker i stället klämma in gigantiska gjutpressar och helt nya batterilinor i Torslanda – en 60 år gammal fabrik (“brownfield”) som samtidigt måste hålla i gång produktionen av befintliga modeller med bensinmotorer som XC90 och V90.

Volvo EX60 är utan tvekan ett gigantiskt och avgörande kliv framåt för göteborgstillverkaren. Men krisen på produktionslinan handlar inte om att Volvo uppfinner helt ny teknik för bilvärlden. Utan om att traditionell bilindustri har det extremt tufft att hinna ikapp de renodlade elbilsjättarnas försprång.
LÄS MER: