Tekniken för att ladda elbilar ännu snabbare pushas hela tiden fram. Men enligt en ny rapport är inte elnätet i Europa redo.
– Medan europeiska elnät generellt sett har varit tillförlitliga och tillräckliga fram till nu, blir de alltmer en flaskhals, särskilt med framväxten av ny teknik och förändringar i konsumentbeteende, säger rapporten.
Den europeiska övergången till elbilar är i full gång men infrastrukturen hänger inte med. Det visar en ny rapport från Transport & Mobility Leuven, som tagits fram på uppdrag av branschorganisationen Acea. Rapporten visar tydligt att Europas elnät inte är redo för trycket som väntar när allt fler laddbara bilar rullar ut på vägarna.
– Skulle hela fordonsflottan ställa om i dag till eldrift skulle vi ha jätteproblem på många ställen, säger Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Mobility Sweden, till Vi Bilägare.
Elnätets kapacitet får rött ljus i rapporten och kritiken är inte nådig. Det saknas tillräckliga mängder solenergi, smarta elnät lyser med sin frånvaro och i många länder har man fortfarande fasta elpriser, vilket gör det mindre attraktivt att ladda bilen när efterfrågan är låg, exempelvis nattetid. Kort sagt: det system som ska bära upp hela omställningen är i dagsläget inte byggt för det.
– Medan europeiska elnät generellt sett har varit tillförlitliga och tillräckliga fram till nu, blir de alltmer en flaskhals, särskilt med framväxten av ny teknik och förändringar i konsumentbeteende. Växande överbelastning i nätet gör det svårare att tillgodose nya anslutningsförfrågningar, och befintlig infrastruktur saknar ofta den intelligens som behövs för att hantera komplexiteten i digitaliserad energiförbrukning och egenproduktion. Dessutom, trots potentialen för att hantera elektriska lösningar effektivt, är flexibilitet på efterfrågesidan och utrustningskontroll fortfarande underutvecklad, skriver Transport & Mobility Leuven i sin rapport.
Tekniken rusar däremot framåt. I går skrev vi om ABB:s nya supersnabbladdare, som kan leverera upp till 1,2 megawatt. Det är tillräckligt för att ladda en tung lastbil under förarens rast. Det är ett stort steg framåt i kampen om framtidens laddningsteknik. Men samtidigt väcks frågan: spelar det någon roll hur snabba laddarna blir – om elnätet inte klarar att leverera strömmen?
Biltillverkarna trycker gärna på teknik som kan hjälpa till, exempelvis så kallad V2G, att bilen kan lämna tillbaka ström till elnätet. Men i praktiken är det långt ifrån verklighet. Bara tolv procent av dagens elbilar i Europa har stöd för det här, enligt rapporten. Pilotprojekt pågår, men tekniken har inte slagit igenom i större skala.
Rapporten varnar också för ojämn utveckling mellan olika länder. Nederländerna, Tyskland och Frankrike har kommit långt. Men andra har länder har fortfarande färre publika laddare än bensinstationer. Totalt är elbilsladdningen bättre än förr, men skillnaderna mellan regioner är stora och det bromsar utvecklingen. I 18 av EU:s 27 medlemsländer är det fortfarande enklare att hitta en bensinpump än en laddare.
Nybilsförsäljningen visar också ett splittrat Europa. Vissa marknader har en hög andel elbilar medan andra ligger kvar på nivåer där färre än var tionde ny bil är elektrifierad. Det har visserligen börjat dyka upp fler billigare elbilar, både nya och begagnade men priset är fortfarande en tröskel. Särskilt för dem som är beroende av publik laddning och saknar egna laddmöjligheter.
För att hjälpa låg- och medelinkomsttagare i glesbygd planeras en ny elbilspremie inom EU, som ska rullas ut i början av 2026. Storstadsbor får dock inte ta del av den bonusen. Samtidigt brottas europeiska bilfabriker med höga elpriser som är hela 151 procent högre än i USA. Dessutom är man beroende av importerade batterier, ofta från Kina där tillverkningen är 20–30 procent billigare.
Sverige har legat i topp men börjar nu tappa fart. Enligt Mattias Bergman sjunker vår placering i statistiken för elbilsregistreringar och utbyggnaden av laddare riskerar att plana ut när tillväxten av nya laddbara bilar saktar in.
– Men vi vet att ett fordon lever i genomsnitt 18 år, så det finns tid att förbättra nätet, säger han.
Det kanske mest oroande är att rapporten slår fast att omställningen riskerar att bromsas. Om inte politiken och branschen snabbare löser flaskhalsarna – och framför allt säkrar att det finns tillräckligt med el. För när elbilarna blir fler kan det vara elnätet som säger stopp.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamen i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå Universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
