Tillverkare av elbilar får nu kritik av Amnesty. Kinesiska BYD sägs vara sämst på att hantera människorättsrisker. Tesla och Mercedes får bäst betyg. Stor efterfrågan på metaller till batterie för elbilar sätter en enorm press på gruvsamhällen, enligt Amnesty.
– BYD:s redovisning visar på en allvarlig brist på transparens när det gäller mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna för batterier, säger Agnès Callamard, generalsekreterare i Amnesty International.
Biltillverkarna BYD, Mitsubishi och Hyundai får sämst betyg i en ny granskning som Amnesty International har gjort. Amnesty har under fem år granskat hur 13 olika biltillverkare hanterar människorättsrisker i sina leverantörsskedjor för mineraler. Flera tillverkare brister och riskerar att utsätta samhällen för exploatering, hälsorisker och miljöskador.
Amnesty har gjort en bedömning hur tillverkare av elbilar och hybrider jobbar med att identifiera, förebygga, mildra och redovisa företagets risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan. Det handlar om till exempel risk för tvångsvräkningar, hälsoskador från miljöföroreningar och kränkningar av urfolks rättigheter i länder där mineraler utvinns, till exempel Demokratiska republiken Kongo och Filippinerna.
Så klarade biltillverkarna Amnestys granskning
– Den enorma efterfrågan på de metaller som behövs för att tillverka batterier till elfordon sätter en enorm press på de samhällen som påverkas av gruvdriften, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard.
Längst ner i granskningen hamnade kinesiska BYD, som fick ett betyg på 11 av 90 poäng. Tesla och Mercedes-Benz fick högst poäng med 49 respektive 51 poäng. Inget av företaget får dock helt godkänt. BYD kritiseras för allvarliga brister.
– Även om vissa framsteg har gjorts är resultaten överlag en stor besvikelse. BYD, ett av de största och snabbast växande elfordonsföretagen, hamnade längst ner i vår lista. Företagets redovisning visar på en allvarlig brist på transparens när det gäller mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna för batterier, säger Agnès Callamard.
Amnesty varnar för en dold kostnad när vi ska gå över från fossila bränslen till elbilar.
– Gruvdrift för att få fram mineraler som används i elfordon kan innebära enorma risker för människor och miljö. Amnestys tidigare utredningar har visat hur industriell koboltutvinning kan kopplas till tvångsvräkningar i Demokratiska republiken Kongo. Det är därför av största vikt att elfordonsföretagen använder sitt enorma inflytande, i egenskap av globala inköpare av mineraler, för att påverka gruvföretag och andra leverantörer längre ned i leveranskedjan att minska risker för människorättskränkningar, säger Agnès Callamard.
Så gjordes granskningen av Amnesty
- De företag som granskats och bedömts i den här rapporten är följande. (med poäng inom parentes): BYD (11), Mitsubishi (13), Hyundai (21), Geely Auto (22), Nissan (22), Renault (27), General Motors (32), Ford (41), BMW (41), VW Group (41), Stellantis (42), Tesla (49) och Mercedes-Benz (51).
- Företagen bedömdes utifrån kriterier som bygger på internationellt erkända ramverk, däribland FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande (Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct).
- Företagen har bedömts utifrån följande kriterier: Policy och åtaganden för mänskliga rättigheter; åtagande för due diligence i leverantörskedjan; jämställdhetsperspektiv och inkludering i due diligence; engagemang gentemot intressenter; åtagande för att respektera urfolks rättigheter; riskidentifieringsprocess; omfattande kartläggning av leverantörskedjan och identifiering av gruvområden; användning av olika informationskällor; riskreducerande åtgärder; inflytande över leverantörer; ansvarsfullt avbrytande; spårning och utvärdering av due diligence-aktiviteter; offentlig rapportering om due diligence; beskrivning av åtgärder för att avhjälpa de risker eller problem som identifieras; klagomålsmekanism på operativ nivå.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter