Svenska vägmärket som sätter myror i huvudet på förare. Vad menas med annan fara?
– Det ska finnas en tydlig bild som förklarar vad det betyder, säger trafiksäkerhetsexperten Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Det finns en hel del vägmärken som många bilister inte alls förstår. Ett av dem är A40 i Transportstyrelsens förteckning över svenska vägmärken. Det betyder att man varnas för annan fara. Vad kan det vara för fara, undrar den normala bilisten och sätter sig på helspänn efter ratten och tittar oroligt efter något livshotande som kan dyka upp bakom nästa krön.
Framför allt är den förvirrande för förare från andra länder som är vana med många olika symboler som varnar för faror.
Enligt Transportstyrelsen kan ”Annan fara” vara allt från löst grus på vägen till att det kommer lågt flygande flygplan.
– Det är när det inte finns någon annan tavla som varnar för den situationen, säger Jeanette.Jedbäck Hindenburg.
Hon har ofta kritiserat svenska bilister för att vara dåliga på trafikreglerna. Att vi inte kan våra vägmärken är en sådan anmärkningsvärd brist. Hon förklarar vad Annan fara betyder.
– Vägmärkets namn “Annan fara” är en förkortning av “Annan fara än det finns symbol för” Dvs. det skall alltid finnas en tilläggstavla under som med text förklarar vilken fara som avses, eftersom det inte finns någon tydlig bild som kan förklara det, säger hon.
Myndigheten förklarar
Transportstyrelsen förklarar att de inte kan ta fram vägmärken till alla tänkbara situationer. Man tycker att A40 passar för olika typer av faror som kan finnas utmed det svenska vägnätet.
– Vi försöker faktiskt vara lite restriktiva och inte ha för många vägmärken. Istället för att skapa nya så tänker vi på de som finns och om de kan fylla en funktion, säger Kristofer Elo, som är expert på Transportstyrelsen.
Vägmärket A40 har en lång historia. Efter andra världskriget kom världens krigshärjade länder på att det skulle vara en bra idé att närma sig varandra. Det nybildade FN var inte bara en fredsorganisation. De arbetade också för att skapa ett enhetligt system av vägmärken i främst Europa. Wienkonventionen 1948 kom fram till att Europas länder skulle enas under vägmärken som ser ungefär likadana ut.
Historisk betydelse
Wienkonventionen 1948 var för trafiksäkerhets-förespråkarna samma sak som det stora kyrkomötet i Nicea 325. Där och då slog man fast riktningen för framtiden. En av dem var att skapa vägmärket A40 som varnar för annan fara.
Det kan vara allt från flygplan, grus, skyfall och plötsliga ras. Men i Sverige har vi ändå valt att gå en lite egen väg. I alla andra länder är det ett konventionellt utropstecken med punkt under. Här hos oss har det bara blivit ett rakt streck som är ganska fryntligt.
– Jag vet, men i Sverige så har vi alltid arbetat efter ett lite kantigare formspråk än i till exempel andra länder. Men grundprincipen är att alla ska kunna förstå, säger Kristofer Elo.
Hur ser A40 ut i övriga världen:
- Färg och form i Europa: Eftersom Sverige använder en gul bakgrund med röd bård sticker vår skylt ut något. De flesta andra europeiska länder (som Tyskland, Frankrike och Spanien) använder en vit bakgrund med röd bård och ett svart utropstecken.
- Länder med gul bakgrund: Länder som Finland, Island, Polen och Grekland använder, precis som Sverige, en gul bakgrund på sina varningsmärken för att de ska synas bättre i snöigt eller mulet klimat.
- Utanför Europa (USA, Kanada, Australien): Dessa länder följer inte Wienkonventionen. Där är motsvarigheten istället en gulfärgad, rombformad skylt (en kvadrat ställd på högkant) med ett utropstecken eller texten “WATCH FOR…” eller “CAUTION”.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
