Ny teknik gör att alla fartkameror kan skrotas

Snart kan alla fartkameror skrotas. Experter förutspår revolution inom hastighetskontroller.
– Om det bara finns intelligenta bilar på vägarna i framtiden kommer vi inte längre att behöva övervaka hastigheten, säger Frits Lindeman, samordnare för fartkameror hos polisen till AD.

Det var i Nederländerna som de första fartkamerorna dök upp under 1950-talet. Allt började med rallyföraren Maurice Gatsonides. Efter att han vunnit Monte Carlorallyt 1953 blev han som besatt.
Maurice kunde inte släppa tanken på att träna bättre än alla andra. Därför utvecklade han ett stoppur som mätte kurvtiderna. Den här klockan köptes av polisen som kopplade den till en kamera.

Snart blir fartkameror överflödiga
Den första helt automatiserade fartkameran dök upp i Sverige 2006. Den sattes upp utanför Askersund längs riksväg 50, Bergslagsdiagonalen. Sedan dess har fartkameror fångat mängder med fortkörare. Men nu spår experten att de snart inte behövs längre. 
– Utvecklingen inom bilindustrin går snabbt framåt och det händer mycket intressant. En del kan vara integritetskränkande för en del förare. Men utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv är det intressant, säger Frits Lindeman, nationell samordnare för fartkameror hos den nederländska polisen. 

Utvecklingen i bilindustrin går snabbt framåt. Det finns förväntningar om att smarta bilar inom en snar framtid själva kommer att hålla hastigheten. 
– Om det bara finns intelligenta bilar på vägarna i framtiden kommer vi inte längre att behöva övervaka hastigheten. För närvarande befinner vi oss i en mellanfas. Många bilar har redan farthållare som tar hänsyn till hastighetsgränsen. Detta påverkar den omgivande trafiken, som ofta inte har något annat val än att sakta ner. 

I Sverige har vi precis börjat byta ut våra gamla fartkameror. Trafikverket installerar just nu det nya systemet Argus 4. De satsar på att gå från 2800 fartkameror till 4000.
– Det vore ju toppen, och nya bilar i Europa är utrustade med ISA men det kommer förstås att ta många år innan fordonsparken har bytts ut och alla bilar har den utrustningen så vi kommer att ha ATK kvar under en rätt lång tid framöver, säger Per Hurtig, nationell samordnare för ATK på Trafikverket till Carupse. 

Polisen vill ha information från bilarna
Moderna bilar är rullande datorer. De lagrar information. Den vill polisen gärna komma åt. Genom att använda den behöver de inte stå med radar. Det räcker med att stoppa bilar slumpmässigt och koppla in en sladd till mjukvaran. 
– Självklart måste vi tänka på integriteten gällande all data som lagras och delas av moderna bilar. Men om vi  någonsin får direkt tillgång till den informationen, behöver vi inte längre stå vid sidan av vägen för kontroller. Vi skulle då helt enkelt kunna läsa av datorn i bilen och se hur fort föraren körde. 
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Senaste nytt