Redan från och med nästa år kan nya besiktningsregler för hela EU träda i kraft. Det skulle innebära enorma konsekvenser för svenska bilägare, allra värst drabbas de med dieselbilar. Regeringen stöder förslaget.
– Hundratusentals dieselbilar skulle underkännas, skriver Transportstyrelsen utredare.
Ett nytt besiktningspaket från EU-kommissionen är ute på remiss, och den svenska regeringen har skickat ett förslag till riksdagen som ska vara klart senast den 15 augusti. Om det godkänns väntar hårdare krav vid besiktning för miljontals fordon med fokus på utsläpp, säkerhet och digitalisering. Och hundratusentals svenska dieselbilar är i farozonen för de nya reglerna som redan införts i bland annat Tyskland och Belgien.
– En kvalificerad bedömning är att samma krav i Sverige skulle innebära att hundratusentals dieselbilar skulle underkännas med stora underhållskostnader som följd. Vissa av bilarna skulle svårligen dessutom kunna åtgärdas genom reparationer annat än att byta hela motorn. Något som ofta innebär en kostnad större än värdet på hela bilen, skriver Petra Wermström på Transportstyrelsen på DN Debatt.
Bland de mest omdiskuterade nyheterna finns NOx-mätning. Det är en ny metod som mäter kväveoxidutsläpp från diesel- och bensinbilar direkt ur avgasröret. Tekniken har redan lett till att över 32 000 dieselbilar underkänts i Tyskland, där liknande regler började gälla förra året.
Det svenska remissdokumentet visar att Sverige nu är redo att gå samma väg. Nya kontrollpunkter ska införas vid besiktning, bland annat för NOx, partiklar och elektroniska säkerhetssystem. I dag ska personbilar och lätta lastbilar i Sverige besiktigas var 14:e månad efter att de fyllt tio år. EU:s nya förslag innebär att medlemsländerna måste införa årlig besiktning för dessa fordon, alltså var 12:e månad.
Svenska regeringen är positiva till EU-förslagen om hårdare tag i besiktningen. Nu vill de han in remisser från olika intressenter.
– Regeringen välkomnar att reglerna för kontroll av fordon anpassas till dagens teknik och sådana ändringar som på ett effektivt sätt främjar trafiksäkerheten, luftkvaliteten och en sund konkurrens.
Förslagen påverkar också motorcyklar, lätta lastbilar och hybridfordon. Men det är framför allt dieselbilarna som hamnar i skottlinjen. Även i Tyskland är man positiv.
– De här siffrorna visar hur viktigt det är med utsläppstester för miljöskyddet. Det är endast genom att mäta bilarna genom avgasröret som vi kan säkerställa att de lever upp till miljökraven under sin livstid, säger Detlef Grün från tyska bilbranschorganisationen ZDK, till auto motor und sport.
I Sverige har besiktningsbranschen länge efterfrågat skärpta miljökrav. Men de nya förslagen möter också kritik – inte minst i andra EU-länder. Det tyska förbundsrådet har nyligen sagt nej till flera delar av direktivet, bland annat kravet på årlig kontroll av äldre fordon. De varnar för onödig byråkrati och höga kostnader. Även transportstyrelsen har svarat på besiktningsbranschen efterfrågan på skärpta krav.
– Transportstyrelsen är naturligtvis lika angelägna som andra att vi har en fordonspark med så låga utsläpp av skadliga partiklar som möjligt. Men samtidigt måste vi som myndighet ta hänsyn till vilka konsekvenser regeländringar innebär för bilägare och inte bara sträva efter att underkänna fler fordon vid besiktningarna, skriver Transportstyrelsens Petra Wermström.
Andra delar väcker dock kritik i Tyskland. Tyskarna vänder sig mot att EU kräver att de ska besiktiga bilarna varje år istället för vartannat. Protesterna gäller även den nya EU-plattformen ”Move Hub” som ska samla och dela besiktningsdata, körsträckor och utsläpp mellan medlemsländerna. Kritiker kallar det ett parallellt, onödigt system till befintliga lösningar och ifrågasätter nyttan.
Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer de nya reglerna att spara liv, minska olyckor och förbättra luftkvaliteten. Samtidigt kan tiotusentals dieselbilar i Sverige vara på väg mot skroten. Inte på grund av tekniska fel, utan för att de inte längre klarar en ny typ av kontroll.
När Tyskland införde NOx-mätning visade det sig att fyra procent av alla testade bilar släppte ut betydligt mer än tillåtet, skriver auto motor und sport. I Belgien underkändes upp till 17 procent i vissa fordonskategorier. I Sverige kan effekterna bli liknande.
Om reglerna klubbas igenom i sin nuvarande form kan förändringarna börja gälla redan 2026. Då väntar ett nytt kapitel i svensk bilprovning. Och många bilägare riskerar att få en ovälkommen överraskning vid nästa besök på besiktningen.
Det här innebär de nya EU-reglerna för besiktning
Om EU:s förslag blir verklighet påverkas även Sverige. Detta är några av förändringarna i det så kallade “besiktningspaketet”:
Årlig besiktning för äldre bilar: Personbilar och lätta lastbilar som är 10 år eller äldre ska besiktigas var 12:e månad. I dag gäller 14 månader i Sverige.
Nya utsläppstester för NOx och partiklar: Alla diesel- och bensindrivna bilar ska kontrolleras för kväveoxider (NOx) och partikelutsläpp med avancerad mätteknik – samma typ som redan används i Tyskland.
Även el- och hybridbilar kontrolleras: Elbilar och hybrider får egna kontrollpunkter i besiktningen – exempelvis för säkerhetssystem och batterifunktion.
Motorcyklar omfattas: Motorcyklar över 125 cm³ eller med nettoeffekt över 11 kW måste börja besiktigas. Många EU-länder (inkl. Sverige) har tidigare haft undantag.
Digitalt besiktningsprotokoll och registreringsbevis: Besiktningsresultat ska bli helt digitala, och registreringsbevisen ska gå att lägga i digital plånbok. Fysiskt bevis kan fortfarande fås på begäran.
Fjärrmätning av utsläpp och ljud: EU föreslår att alla länder ska mäta utsläpp och buller från fordon via fjärrteknik – på minst 30 % av fordonsflottan varje år.
Fusk med mätarställning ska förhindras: Mätarställningar ska registreras inte bara vid besiktning – utan även vid verkstadsbesök och service. Detta för att förhindra fusk.
Möjlighet att besiktiga i andra EU-länder: Fordon ska kunna besiktigas i ett annat EU-land än där de är registrerade – under vissa villkor.
Förslaget behandlas just nu på EU-nivå och i Sverige. Den svenska remissen ska vara klar 15 augusti 2025. Om direktivet klubbas i sin nuvarande form kan de nya reglerna börja gälla från och med 2026.
Källa: Faktapromemoria från regeringen (2024/25:FPM39)
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
