Striden om superbilen Lightyear slutade i domstol. Nya ägaren vägrade hämta sitt konkurs-exemplar. Då blev juristen rasande.
Lightyear skulle bli en nederländsk Tesla med solceller på taket. Företaget lovade guld och gröna skogar. Man lockade till sig mäktiga investerare som svenska Koenigsegg som sköt in friskt kapital. Det var välkommet. Företaget lovade att bygga en bil som helt gick på solenergi. Man skulle ta bilindustrin in i framtiden.
Produktionen skulle ske i staden Helmond som ligger nära Eindhoven och den tyska gränsen. Snart började det skrivas massor om bilen. All teknik och biltidningar uppmärksammade de modiga nederländarna. Snart presenterar de prototypen Model 0. En molnfri dag med blå himmel skulle den kunna köra hela sju mil på energi från vår närmaste stjärna. Men längre än så kom de inte. Något år senare gick företaget i konkurs.
Konkursförvaltaren steg in i den tidigare bilfabriken för att investera pinalerna. Man skulle sälja av det som kunde säljas. Då kanske fordringsägarna kunde få betalt. Då lade man ut den första prototypen till försäljning på en auktionssajt.
Överraskande budstrid
Det blev en överraskande budstrid. Sajten pekade ut en kvinna som vinnare med ett bud på 200 000 kronor. Men hon hävdade att hon aldrig varit med och bjudit på bilen. Istället menade hon på att någon hade hackat hennes konto.
Efter en granskning höll auktionssajten med om att något var skumt. Någon hade lagt flera snabba bud från hennes IP-adress. Kvinnan vägrade betala för bilen och verkade inte särskilt intresserad av den. Då sålde konkursförvaltaren den i en ny auktion. Den här gången blev inte försäljningssumman lika stor. Bara 70 000 kronor. Men det räckte inte för den snikna juristen.
Han ville ha betalt för mellanskillnaden och stämde därför kvinnan från den första försäljningen. Han krävde att hon skulle betala 130 000 kronor. Men kvinnan vägrade. Hon tänkte inte betala för en oduglig bil som hon inte ville ha. Och som någon till och med hackat henne för. Ändå förlorade hon i rätten. Kvinnan döms att betala mellanskillnaden och konkursförvaltaren blev nöjd.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
