En av världens mest sällsynta sportbilar har hittats i ett gammalt garage efter 55 år. Skapad av mannen bakom Ferrari 250 GTO. Men nu är den täckt av smuts, har söndertrasad inredning och är svårt förfallen.
I ett gammalt garage i den amerikanska delstaten Michigan har en av bilvärldens mest sällsynta skatter stått gömd i över ett halvt sekel. Den röda sportbilen hade nästan försvunnit ur historieböckerna. Under tiden har lacken spruckit, inredningen förfallit och rost angripit flera av bilens delar. Men nu har den äntligen hittats igen. Och trots att den behöver en omfattande renovering kan den vara värd en mindre förmögenhet.
Det handlar om en Bizzarrini 5300 GT Strada från 1967. En extremt ovanlig italiensk sportbil som kombinerar en lätt aluminiumkaross med en amerikansk V8-motor. Bilen har ett nästan osannolikt förflutet och skapades av en av Ferraris allra viktigaste ingenjörer. Nu ska den säljas på auktion i New York, där värderingen ligger på mellan 500 000 och 800 000 dollar.



Ägaren gömde bilen i 55 år
Historien börjar i Italien 1967. Den exklusiva sportbilen byggdes för hand och hamnade året därpå hos skådespelaren Giangiacomo Elia i Rom. Under de följande åren bytte den ägare flera gånger innan den exporterades till USA 1971. Där köptes den av Kenneth Ray Caldwell i staden Pontiac utanför Detroit.
Sedan hände nästan ingenting. Caldwell behöll bilen i sitt garage under mer än 50 år och den försvann så småningom från Bizzarrini-entusiasternas radar. Ingen visste riktigt var den hade tagit vägen. Men när en entusiast nyligen upptäckte bilen visade det sig att mycket fortfarande fanns kvar.
Den gamla registreringsskylten från Michigan sitter fortfarande på bilen. Till och med ett italienskt parkeringsmärke finns kvar på vindrutan. Under den röda lacken har man dessutom hittat spår av grön färg, vilket tyder på att bilen kan ha haft en annan originalkulör.
Mannen bakom bilen skapade Ferrari 250 GTO
För att förstå varför fyndet är så speciellt måste man gå tillbaka till början av 1960-talet. Då arbetade den italienske ingenjören Giotto Bizzarrini hos Ferrari. Han var en av de viktigaste personerna bakom legendariska Ferrari 250 GTO, som i dag räknas till världens mest värdefulla bilar.


Men 1961 hamnade Bizzarrini i konflikt med Enzo Ferrari. Han lämnade företaget tillsammans med flera andra nyckelpersoner under den berömda interna maktstriden som blivit känd som Ferraris stora utrensning.
Bizzarrini bestämde sig för att fortsätta bygga sportbilar på egen hand. Han utvecklade först Iso Grifo A3/C tillsammans med den italienske industrimannen Renzo Rivolta. När samarbetet tog slut skapade han sin egen version under namnet Bizzarrini 5300 GT.
Resultatet blev en av 1960-talets mest extrema italienska sportbilar. Den låga aluminiumkarossen hade linjer som ursprungligen ritats av Giorgetto Giugiaro hos Bertone. Under skalet fanns avancerad teknik från racingvärlden. Men den kanske mest ovanliga detaljen gömde sig under den långa motorhuven.
V8-motorn sitter nästan inne i kupén
Till skillnad från Ferrari och Lamborghini valde Bizzarrini att använda en amerikansk V8 från Chevrolet Corvette. Motorn hade en cylindervolym på 5,3 liter och utvecklade omkring 350–365 hästkrafter beroende på utförande. För att få så bra viktfördelning som möjligt placerades motorn extremt långt bak i chassit. Den sitter så långt in mot kupén att vissa delar måste nås genom serviceluckor bakom instrumentpanelen.
Det gav bilen köregenskaper som påminde om en riktig racerbil. Konstruktionen hade dessutom avancerad bakvagn med De Dion-axel, skivbromsar och en låg vikt. Bizzarrinis tävlingsversion hade redan 1965 vunnit sin klass på Le Mans.
Enligt auktionshuset Christie’s finns det mycket som tyder på att den nyupptäckta bilen fortfarande har kvar sin ursprungliga Chevroletmotor. Motornumret stämmer med den typ som användes av Bizzarrini under perioden. Även den fyrväxlade manuella växellådan finns kvar.
Kan bli en renovering för miljoner
Men den som köper bilen får räkna med ett enormt arbete. Efter mer än 50 år i garaget är skicket mycket dåligt. Lacken är sprucken och blekt, stora delar av inredningen är förstörda och rost har angripit flera komponenter.
Samtidigt finns mycket av originalbilen kvar. Instrumentpanelen har fortfarande sin träfaner, originalinstrumenten från Veglia och en gammal Voxson-radio. Bilen har även sina ovanliga elektriska fönsterhissar. För en samlare kan just dessa detaljer göra fyndet extra värdefullt.
Auktionshuset menar att bilen antingen kan genomgå en omfattande restaurering eller bevaras i sitt nuvarande skick som ett historiskt föremål. Den gamla sportbilen är nämligen så sällsynt att även ett svårt förfallet exemplar kan vara intressant för stora samlare.
Nu ska den säljas hos Gooding Christie’s under Retromobile-auktionen i New York den 20–21 november. Värderingen ligger på mellan 500 000 och 800 000 dollar, motsvarande ungefär fem till åtta miljoner svenska kronor.
Det är en svindlande summa för en bil som har stått bortglömd i ett garage i mer än ett halvt sekel. Men för den som vill äga ett stycke italiensk sportbilshistoria finns nu en möjlighet som knappast dyker upp särskilt ofta.
LÄS MER:

Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter





















