Vägsalt skadar din bil på flera sätt. Nya uppgifter visar att det är osäkert om saltet räddar liv.
– Vi märker direkt om en bil har varit på fastlandet och körts i salt, säger Jonas Lövdahl på Österby Bil & Maskinverkstad på saltfria Gotland.
Nu är vintern här och våra vägar saltas. I Sverige har vi gjort det över 50 år och det har hela tiden varit känt att bilarna rostar av saltet. Dessutom finns det vitala och dyra delar på karossens undersida som går sönder.
– Det här är en samhällsekonomisk åtgärd, man saltar för att vägarna ska bli säkrare och mer framkomliga, säger Carl Erik Stjernvall, expert hos M Sverige.
Men Transportstyrelsens analytiker för djupstudier tittar närmare på allvarliga trafikolyckor i Sverige. Faktum är att det inträffar färre allvarliga incidenter när det fryser på.
– Ur ett rent trafiksäkerhetsperspektiv så hamnar man också i att människan tenderar att köra fortare vid bättre förhållanden, och då förtas en del av effekten. Folk tenderar att köra försiktigare när det är riktigt halt. Det händer faktiskt mindre riktigt allvarliga olyckor vid till exempel snökaos, säger Magnus Lindholm.
Bildelar som tar stryk av vägsaltet
Alla komponenter i korrosivt material
Snabbare rostning av karossen
Bromsskivor får snabbt ytrost.
Bromsrör och bromsok
Framvagnskomponenter som bärarmen.
Bakvagn, skiljer sig mellan modeler men där kan vägsalt orsaka skador.
ABS system där man har en ring till sensorn, den blir snabbt rostig.
Små fästdetaljer, skruvar och plastdetaljer.
Fler punkteringar genom att lacken på fälgarna lossnar
Däremot tar bilen skada på flera sätt av saltet.
– När man kör på vägar som är saltade så är det inte bra för bilen. Komponenter under karossen tar skada, det är sådant som bromsok och bärarmar, säger Carl Erik Stjernvall.
Även punkteringar orsakas av saltet. Enligt Örby Gummi i Stockholm gör saltet så att lacken lossnar på fälgarna och rinner ner i ventilerna.
– Om man till exempel kör på en trottoarkant eller liknande och får en skada, där det sedan kommer in salt, då kan det snabbt bli värre och fälgen blir inte så vacker att titta på, säger Carl Erik Stjernvall.
På Gotland används inte alls salt vid underhållet av vägnätet. Där märker bilmekanikerna en stor skillnad.
– Vi märker direkt om en bil har varit på fastlandet, man kan se hur många dagar eller veckor som den varit där, säger Jonas Lövdahl på Österby Bil & Maskinverkstad på Gotland.
Han tycker att det är skillnad mellan elbilar och de med traditionella förbränningsmotorer.
– Här tycker vi att det märks störst skillnad på elbilar, där har komponenter och uttag lättare för rosta och det syns ännu tydligare om de varit på fastlandet, säger Jonas Lövdahl.
Experten nyanserar informationen och ger en förklaring.
– Det beror på vilket märke det är. Om man tar BMW i3 så är den helt byggd i komposit. Men om vi tar till exempel kinesiska elbilar som säljs likadana över hela världen så kan det vara så att de inte är anpassade efter vårt klimat och tål salt, säger Carl Erik Stjernvall.
Många biltillverkare har lärt sig att bygga bilar som tål salt så bra det går. Men att helt eliminera saltets starka effekt är inte möjligt.
– Vi har saltat länge, så de biltillverkare som säljer bilar här i Norden har lärt sig att anpassa efter de förhållandena. Men sedan kan det som sagt vara något annat med de som inte följer en standard, säger Carl Erik Stjernvall.
Det är svårt att säga om saltet räddar några liv över huvud taget. Transportstyrelsen utreder varje olycka med dödlig utgång.
– Vi vet ju hur många olyckor som inträffar vid halt väglag (drygt 20 dödade personer av 110 årligen i personbil, lastbil, buss), sedan är det en liten del av dessa där friktionen inte är av betydelse. Man har inte tappat kontrollen, till exempel insomning eller sjukdom. Några är av karaktären att man inte hunnit reagera som vid utkörning framför bil i korsning, säger Magnus Lindholm.
Främst handlar saltandet om att vägarna ska bli framkomliga. Om hastigheterna sjunker får det konsekvenser för hela samhället. Även om bilarna rostar sönder.
– Nästa del är graden av underhåll, där Trafikverket har driftklasser beroende av hur trafikerad vägen är och vägens funktion. Mycket här handlar ju inte bara om trafiksäkerhet utan i hög grad framkomlighet, säger Magnus Lindholm.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
