Polisens mobila fartkameror är extremt effektiva. Nu avslöjar polisen Petter Magnusson hur det går till när man sätter ut fartfällan – och hur tidigt de måste varna bilister.
– Om det är en 110-väg har inte bilisten mycket till chans om skylten kommer 40 meter före, säger trafikpolisen Petter Magnusson.
Svensk polis har börjat använda mobila fartkameror allt mer – utan varningsskyltar och ofta svåra att upptäcka. Kamerorna kan flyttas mellan olika platser och sättas upp i åtta timmar åt gången. Effekten har varit tydlig. Vid Ölandsbron fångades till exempel 460 fortkörare på bara 21 timmar, vilket resulterade i böter på över en miljon kronor. I januari hade polisen 15 sådana kameravagnar i drift – och fler är på väg.
– Under utbildningen lär vi oss att de här vagnarna ska ställas på platser där man senare ska sätta upp kameror. Men det fungerar inte i verkligheten. Ofta blir det på platser efter tips från allmänheten, eller där man vet själv att det är olycksdrabbat, säger polisen Petter Magnusson.
I dag är han ute på den värmländska landsbygden. Med sig har den erfarna och förnuftiga trafikpolisen deras ATK-vagn. Det är en fartkamera monterad på en släpvagn. Den kan polisen sätta ut tillfälligt på vissa vägsträckor.
Det ska alltid finnas en skylt framför en fartkamera. Om polisen glömmer att sätta ut går det heller inte att fälla fortkörarna. Och om det är en sträng polis kan bilisterna vara chanslösa.
– Det står att skylten ska stå 40 till 300 meter innan själva kameran. Men jag brukar vara schysst och dessutom tänka på vilken väg man är på.
Även på motorvägen kan polisen sätta skylten precis framför kameran. Det är upp till den eller de polisen som sätter ut vagnen att bestämma.
– Om det är en 110-väg har inte bilisten mycket till chans om skylten kommer 40 meter före. Då brukar jag ha ett par hundra meter till godo.
Petter Magnusson anpassar skylten mot vilken hastighet det är. På mindre vägar ger man fortkörarna mindre chans att bromsa.
– Men är det lägre hastigheter, ner mot 50 och ännu lägre. Då är det inga problem att sätta skylten så nära 40 meter för kameran.
Om du fastnar i polisens mobila fartkameror är risken större för böter. De är effektivare än Trafikverkets stolpkameror. Anledningen är att poliserna ställer in dem efter rådande omständigheter.
– De här kamerorna är mer effektiva än de stationära fartkamerorna. Jag kan ställa in bländare, slutartider och blixt efter vilket väder det är. På så sätt får vi väldigt bra bilder i dem.
Efter dagens slut tömmer trafikpoliserna kamerorna som fiskare vittjar sina nät.
– Vi vittjar kamerorna när vi hämtar vagnarna. Sedan skickar vi materialet på krypterad väg till ATK-avdelningen i Kiruna, så får de utreda dem.
Svensk polis får allt fler mobila fartkameror. Målet är att de ska finnas i varje polisregion.
– De här vagnarna är egentligen till för att vi försöka uppnå nollvisionen med inga döda i trafiken. Men såklart är det en och annan som fastnar i dem också, man har alltid ett gäng när kameran vittjas för dagen.
Petter Magnusson har själv fastnat i en kamera.
– Jag har själv fastnade i fartkamera, men bara i tjänsten. När det händer ringer vi till Örebro och berättar, då inleds en förundersökning, det gör det alltid. Rättssäkerheten är väldigt viktig.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
