Okända effekten av svensk asfalt. Din bil drar extra bränsle och bullrar mer. Svenska trafikanter betalar sex miljarder extra i bränslenota.
– Det beror på hur stora stenar man använder, säger Åsa Lindgren på Trafikverket.
Svensk asfalt är en bränsleslukare. Varje år tvingas svenska trafikanter tanka för ungefär sex miljarder kronor extra på grund av stenstorleken i asfaltsbeläggningen. För den som äger en elbil äter den svenska asfalten upp räckvidden och gör att du måste stanna och ladda oftare.
– Man kan säga att fem procent av förbrukningen beror på hur stora stenar man använder i asfalten. Sedan ska vi tänka på att det inte har varit helt lätt i Sverige eftersom vi har en bred användning av dubbdäck, säger Ulf Sandberg, forskare på VTI.
Asfalten spelar roll för hur mycket bränsle som förbränns eller el som går åt. Forskare i EU har gjort tester för att hitta en blandning som skulle kunna få ner förbrukning och utsläpp.
– Det beror på hur stora stenar man använder. Om man använder mindre stenar vid tillverkningen av asfalten blir den slätare och det blir bättre rullmotstånd, säger Åsa Lindgren, hållbarhetsexpert på Trafikverket.
Trots att man sett ett klart samband har Sverige inte gått vidare med testerna. Orsaken till att Sverige har så grov asfalt är delvis att den ska klara slitage från dubbdäck.
– Det har gjorts tester på Europanivå, men för oss i Sverige har det varit svårt att gå vidare. Anledningen till det är att vi använder större stenar kring 16 millimeter medan man måste ner till elva eller åtta millimeter för att det ska bli skillnad, säger Åsa Lindgren.
Men det går att minska storleken på stenar – men då måste färre köra på dubbdäck.
– I Norge har man minskat användningen av dubbdäck och därför kunnat gå ner till stenar som är elva millimeter. Då minskar också förbrukningen, om vi kunde göra det i Sverige också skulle det bli en vinst, säger Ulf Sandberg.
Anledningen beror på klimatet. Asfalt blandas efter var man befinner sig i världen. Där det är kallare klimat måste man göra på ett annat sätt jämfört med varmare länder.
– Asfalt skiljer sig beroende på vilken klimatzon man befinner sig i, säger Henrik Arnerdal, expert på Trafikverket.
Asfalten på kontinenten skiljer sig från den svenska. Det är också därför det bullrar mindre i bilen när man kör i Centraleuropa.
– Det finns europeiska produktstandarder vad asfalt ska bestå av och vilka egenskaper den ska ha. I grunden är det krossat bergmaterial med ett bindemedel som är bitumen, det är en fossil produkt som utvinns ur råolja, säger Arnerdal.
Vi lever i en tid då fossila produkter fasas ut. Men vägbyggandet har ännu inte hittat ett bindemedel som kan jämföras med Bitumen. Det används över hela världen och är både ekonomiskt och effektivt.
– Bitumen är en produkt som har använts vid vägbyggande ända sedan man började använda det eftersom det har bra egenskaper.
När man bygger vägar har väder, klimat och trafikmängden en avgörande betydelse. Vägen påverkas av omgivningen och därför anpassar man den efter lokala förutsättningar.
– Om vi till exempel jämför Sverige med Spanien så skiljer det sig mellan länderna. Vår är aningen mjukare men i den temperatur som den verkar kommer det att vara ungefär lika hårt, säger Henrik Arnerdal.
Många bilister som kört bil på kontinenten tycker att den svenska asfalten väsnas. Det har en helt naturlig förklaring i vårt klimat.
– I Sverige har vi större stenar i asfalten eftersom det klarar dubbdäck bättre och inte slits lika mycket. I Centraleuropa har man mindre stenar och då känns ytan jämnare och slätare. Sedan kan man variera mängden och storleken på stenarna och sedan olika hårt bindemedel, det varierar från väder och klimatzoner.
Alla som kört bil i Dalarna och Hälsingland har reagerat på de röda vägarna. Anledningen är en lokal bergart som är alldeles utmärkt för att använda till att tillverka asfalt.
– I Dalarna använder man också mycket Älvdalsporfyr. Stenarten är rödaktig i tonen och är väldigt bra på att motstå dubbdäck. När den slitits ett år efter läggningen så kommer den röda färgen fram.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
