Nya EU-kravet i bilen kan lura dig rakt in i en fortkörningsbot. Att skylla på tekniken hjälper inte. Du får betala 4 000 kr på plats.
Skyltavläsning och hastighetsvarnare finns i många nyare bilar. Kameror läser av hastighetsskyltarna och visar sedan den uppfattade hastighetsgränsen framför föraren. I vissa bilar kombineras informationen också med digitala kartor. Men systemet är inte alltid att lita på. Det har Carups läsare Jan märkt flera gånger.
– Jag har märkt att systemet ibland tror att det är exempelvis 110 på en 80-väg, eller 60 där det är 80. Det händer ofta på samma vägsträcka och även med olika bilar jag kör, berättar han.
Jan undrar varför samma fel kan återkomma gång på gång. Faktum är att tekniken har flera kända begränsningar – något som även EU:s regler för Intelligent Speed Assistance, ISA, tar höjd för. Där beskrivs systemen som ett förarstöd, inte som ett facit. EU pekar själv ut flera situationer där tekniken kan få problem. Det kan handla om saknade eller skadade vägmärken, felplacerade skyltar, dåligt väder eller hastighetsregler som är svåra för systemet att tolka. Samtidigt slår EU fast att det alltid är föraren som ansvarar för att följa trafikreglerna.
Systemen kan dessutom använda flera olika informationskällor. Kameraavläsningen kan kombineras med exempelvis elektroniska kartor. Men enligt EU-reglerna ska en verklig, numerisk hastighetsskylt ute på vägen väga tyngre än annan information som finns i bilen. Det är alltså viktigt att skilja på hastighetsgränsen som bilen tror gäller och den hastighetsgräns som faktiskt gäller. Det kan få rejäla ekonomiska konsekvenser om informationen från bilen inte stämmer.
Jan är inte ensam om att ha reagerat. Carup har tidigare berättat om Sven Ove och hans Skoda Enyaq, där farthållaren både läser av skyltar och använder GPS-data. På vissa vägsträckor har bilen då velat hålla en betydligt högre hastighet än den tillåtna:
– Värst är det på en 70-väg i Mölndal, det finns en motorväg i närheten och då drar den upp till 110 kilometer i timmen. Det finns andra platser också och man undrar om polisen skulle komma bakom mig, vem har ansvaret?.
Men om bilen drar upp farten efter fel information hjälper det inte att skylla på tekniken. När trafikpolisen Petter Magnusson fick frågan om vad som händer vid en sådan fortkörning var svaret tydligt:
– Det enkla svaret är nej, det är ingen ursäkt vi godtar. Oavsett vad bilen säger är det skyltning som gäller. Står det 70km/h på skylt men GPS (inbyggd) säger 80km/h så är det skyltning som gäller, dvs. förare kommer rapporteras för hastighetsöverträdelse om denne kör efter GPS, säger Magnusson.
Föraren kan alltså rapporteras för fortkörning även om bilen själv har visat eller försökt hålla en högre hastighet. Då kan böter på upp till 4 000 kronor vänta och i värsta fall indraget körkort. EU ställer visserligen krav på systemens träffsäkerhet. Men regelverket räknar samtidigt uttryckligen med att fel kan förekomma. Den lilla hastighetssiffran framför ratten kan därför vara praktisk att kasta ett öga på. Men det är skyltningen och trafikreglerna ute på vägen som du som förare måste rätta dig efter även när bilen säger något annat.
Så dyr blir fortkörningen
| Hastighetsöverträdelse | På max 50 km/h-väg | På väg över 50 km/h |
|---|---|---|
| 1–10 km/h | 2 000 kr | 1 500 kr |
| 11–15 km/h | 2 400 kr | 2 000 kr |
| 16–20 km/h | 2 800 kr | 2 400 kr |
| 21–25 km/h | 3 200 kr | 2 800 kr |
| 26–30 km/h | 3 600 kr | 3 200 kr |
| 31–35 km/h | 4 000 kr | 3 600 kr |
| 36 km/h eller mer | 4 000 kr | 4 000 kr |
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
