Nya bensinen E20 ska sänka utsläppen. Myndigheten varnar för motorskador.
– Etanolet har inte någon smörjande effekt, säger bilmekanikern Shemsi Xhaferi på Dala Bilrep till Carup.
Regeringen vill att bensinen ska innehålla 25 procent etanol 2030. Det står klart och tydligt i deras Styrmedelsutredning.
– Höjd och successivt skärpt reduktionsplikt: Gemensamma krav för bensin och diesel föreslås skärpas till 21 procent år 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030.
Nu varnar Transportstyrelsen för att det kan få konsekvenser för mängder med svenska bilägare.
– För att fordon och motorer ska fungera bra finns det en gräns för inblandning av etanol i bensin och respektive av fettsyrametylestrar i diesel. Gränsvärdena är internationellt överenskomna, säger Barbro Torstensson, utredare på Transportstyrelsen.
Hon är noga med att myndigheten inte är emot den höjda reduktionsplikten. Transportstyrelsen tycker egentligen att det är ett bra förslag. Men de vill varna för att det kan ha konsekvenser för vanligt folk.
– Det är i samband med förslaget i styrmedelsutredningen om höjd reduktionsplikt, som vi påminner om betydelsen av inblandningen av biodrivmedel för fordonens funktion, säger Barbro Torstensson.
Nya E20 kommer
E20 bensin har varit på gång i Europa under en tid. I flera länder har man testat att sälja den för att sänka utsläppen. Samtidigt har många slagit larm om att det riskerar att förstöra motorerna på fossila bilar. Bensinbolagens branschorganisation Drivkraft Sverige rycker ut. Med dagens lagstiftning går det inte att höja andelen etanol eller biodrivmedel i bensin.
– Transportstyrelsen är tydliga i sitt remissvar och vill medvetandegöra att man måste efterleva de nationella och internationella krav som finns på standarder. Just nu tillåter varken standarder eller lagstiftning i EU eller Sverige att vi får ha högre halt än 10 volymprocent etanol i bensin, säger Åsa Håkansson, drivmedelsexpert på Drivkraft Sverige.
För att genomföra E20 bensin krävs en stor reform på EU-nivå. Många i branschen skakar på huvudet. Samtidigt kan det vara på gång. Flera länder tittar nyfiket på möjligheten att fylla upp bensintankarna med så mycket etanol som möjligt.
Det skulle putsa deras koldioxidutsläpp och minska risken från böter när EU:s utsläppsrättigheter slår igenom om ungefär ett år.
– Ja, man måste först ändra i EU direktivet, Fuel Quality Directive och därefter anpassa den svenska drivmedelslagen, säger Åsa Håkansson.
Mekanikern varnar
Etanol har använts som drivmedel länge. Saab var en av pionjärerna. Under de åren har mängder med mekaniker sett baksidan med det här miljövänliga bränslet.
– Etanol smörjer inte som bensin och det sätter sig på spridarna som tar mycket stryk om man har för mycket etanol i tanken, säger Shemsi Xhaferi.
Enligt honom är förbränningsmotorerna byggda för bensin eller diesel. Om den får något annat kommer något att slå fel. Shemsi har precis som många kollegor sett etanolens fula baksida.
– I bensinen finns det alltid lite olja som smörjer. Så etanol börjar till slut att fräta på packningarna. Jag har sett det på många bilar, säger Shemsi.
Etanol kan vara bra ibland. Men det är som med alkohol och medicin, man ska använda det med måtta och inte till vardags, enligt vår mekaniker.
– Om man har för höga avgasvärden så går det att slå in lite etanol. Men det är inget som fungerar i längden, till slut är det motorn som tar stryk. Bilen blir mer svårstartad framförallt på vintern, avslutar Shemsi Xhaferi.
Förslaget:
- Dagens nivå: Ligger på 10 procent för både bensin och diesel (sedan 1 juli 2025).
- År 2028: Höjas till 21 procent.
- År 2030: Höjas vidare till 25 procent.
Så fungerar reduktionsplikten:
- Inblandning av biodrivmedel: Företagen måste minska utsläppen genom att blanda in en viss andel förnybara biodrivmedel eller syntetiska bränslen i den fossila bensinen och dieseln.
- Elkrediter: Sedan nyligen kan även el från publika laddningsstationer för elfordon räknas in via så kallade elkrediter.
- Aktuell nivå: Sedan den första juli 2025 ligger reduktionsnivån på tio procent för både bensin och diesel.
- Kontroll och straff: Leverantörerna rapporterar till Energimyndigheten. Om de inte når målet måste de betala en straffavgift per kilo koldioxidekvivalent som saknas.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
