Ny svensk forskning avslöjar sanningen om äldre bilförare

Äldre bilförare pekas ofta ut som en trafikfara. Men en ny svensk forskningsstudie avslöjar en helt annan bild. Nu ifrågasätts också kraven på hårdare körkortskontroller för äldre. Samtidigt upptäcktes dolda orsaken bakom nästan var tredje dödsolycka.

Ska äldre bilförare få behålla körkortet hur länge som helst? Frågan väcker starka känslor. Med jämna mellanrum kommer krav på obligatoriska hälsokontroller när bilister uppnår en viss ålder. Men nu visar ny svensk forskning att åldern i sig säger betydligt mindre om körförmågan än många tror.

Bakom forskningen står Marie Skyving, analytiker på Transportstyrelsen. Hon har nyligen doktorerat vid Karolinska institutet efter att ha undersökt sjukdomar, åldrande och trafikolyckor bland äldre bilförare. Resultaten utmanar den vanliga bilden av äldre bakom ratten. Hög ålder innebär inte automatiskt att någon är en sämre bilförare.

Äldre personer är visserligen överrepresenterade bland dem som omkommer i trafikolyckor, men en viktig förklaring är att deras kroppar är skörare och att de därför löper större risk att dö av skadorna.
– Hög ålder i sig gör dig inte automatiskt till en sämre förare. Däremot är äldre skörare, vilket ökar risken för allvarliga skador om en olycka inträffar, säger Marie Skyving till Transportstyrelsen.

Började med märkliga parkeringsskador

Hennes intresse för äldre förare väcktes redan när hon var ung. En äldre släkting hade börjat få underliga skador på sin bil. Det fick henne att fundera över vad som händer med körförmågan när människor blir gamla.
– Mitt intresse väcktes i samband med att en äldre släkting började få konstiga parkeringsskador. Jag var dryga tjugo år och tänkte väl som många andra, att gubbar i keps inte ska köra bil, att äldre är sämre bilförare. Men jag blev också nyfiken. Vad är det för olyckor de är inblandade i och varför? Hur mår de? säger hon.

I sin avhandling har hon genomfört fyra nationella studier. Resultaten visar att den individuella hälsan och körförmågan har stor betydelse för olycksrisken. Många äldre anpassar också sin körning när de märker att förutsättningarna förändras. De väljer exempelvis bort mörkerkörning, rusningstrafik och besvärligt väder. Det kan bidra till att minska risken för olyckor.

Vill inte införa åldersgräns för kontroller

I flera europeiska länder måste äldre förare genomgå särskilda medicinska kontroller för att få behålla körkortet. Sverige har däremot ingen generell åldersgräns som automatiskt utlöser sådana tester för vanliga personbilskörkort.

Marie Skyving anser att forskningen ger svagt stöd för att införa obligatoriska hälsotester enbart på grund av ålder.
– Debatten om åldersbaserade hälsotester för körkort blossar upp med jämna mellanrum, men forskningen talar emot att de skulle ha någon större effekt. Det är både väldigt kostsamt och slår orättvist. Vi vet att förlora körkortet ofta påverkar livskvaliteten negativt, säger hon.

För många äldre är bilen avgörande för att kunna handla, träffa anhöriga och klara vardagen. Att bli av med körkortet kan därför få stora konsekvenser. Forskaren menar att kontroller bör utgå från individens medicinska tillstånd och faktiska förmåga att köra säkert.

Dold sjukdom bakom dödsolyckorna

Men avhandlingen innehåller också en annan uppmärksammad upptäckt. Marie Skyving har undersökt 762 dödsolyckor mellan 2010 och 2019 där medelålders eller äldre bilförare själva omkom. I 709 fall gick det att fastställa vad som utlöste olyckan. Hela 29 procent hade orsakats av att föraren drabbats av akut sjukdom. I nästan samtliga fall handlade det om hjärt- och kärlsjukdomar.

Den vanligaste olycksorsaken var ändå felaktiga manövrar eller olämpligt körbeteende. Det låg bakom nästan hälften av olyckorna. Tolv procent klassificerades som självmord och tio procent berodde på yttre omständigheter. Det innebär att sjukdomar spelar en betydande roll bakom allvarliga trafikolyckor. Siffrorna gäller det undersökta urvalet av dödsolyckor med omkomna medelålders och äldre förare, inte samtliga svenska trafikolyckor.

Vissa sjukdomar ökar risken

I en annan studie undersökte forskaren sambandet mellan olika diagnoser och trafikolyckor. Förare med hjärt- och kärlsjukdomar hade en något förhöjd risk att råka ut för olyckor. Men det fanns diagnoser där sambandet var betydligt starkare.

Den största riskökningen sågs bland personer med substansberoende, psykiska sjukdomar, epilepsi och diabetes. Ett annat resultat var att personer med demensdiagnos inte hade en förhöjd olycksrisk i den undersökta gruppen. Resultatet kan påverkas av att personer med tydligt försämrad körförmåga redan har slutat köra.

Forskningen pekar därför mot att medicinsk bedömning och individuell uppföljning är viktigare än generella regler som gäller alla över en viss ålder.

Här är forskarens råd till äldre

Marie Skyving framhåller att det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i den egna körförmågan. Försämrad syn, minnesproblem, sjukdomar och läkemedel kan påverka hur säkert en person kör. Även anhörigas observationer kan vara värdefulla. Om en förare börjar få återkommande parkeringsskador, svårt att orientera sig eller problem med trafiksituationer som tidigare fungerat bra finns anledning att undersöka vad som ligger bakom.

Men ett visst antal levnadsår är enligt forskningen ett trubbigt sätt att avgöra vem som bör få fortsätta köra.
– Det är funktionen som räknas – inte födelseåret. Kör så länge du känner dig trygg, men var lyhörd för signaler från både kroppen och omgivningen som kan säga något annat, säger Marie Skyving.

FAKTA: Det visar den nya forskningen

• Ålder: Hög ålder innebär inte automatiskt sämre körförmåga. Äldre är också mer sårbara för svåra skador.
• Hälsokontroller: Forskningen ger svagt stöd för generella obligatoriska tester enbart baserade på ålder.
• Akut sjukdom: Utlöste 29 procent av de dödsolyckor där orsaken kunde fastställas.
• Förarmisstag: Felmanövrering eller olämpligt körbeteende låg bakom nästan hälften.
• Sjukdomsrisker: Bland annat substansberoende, psykiska sjukdomar, epilepsi och diabetes var kopplade till högre olycksrisk.

Källa: Marie Skyvings avhandling vid Karolinska institutet och Transportstyrelsens redovisning den 12 november 2026.

LÄS MER: