Ett litet klistermärke på bilen kan bli en dyr historia. En bilist stoppades av polisen och avslöjades med den förbjudna detaljen. Många svenska bilägare känner inte till regeln – och ett märke för några tior kan ge upp till 1 500 kronor i böter.
– De märkena är inte tillåtna, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson till Carup.
En polispatrull fick syn på en bil som körde lite för fort på E20 utanför Göteborg. Poliserna följde efter och mätte hastigheten med hjälp av sin utrustning. Efter säkerhetsavdraget hade bilisten kört åtta kilometer i timmen över hastighetsgränsen. Det var ingen extrem fortkörning, men tillräckligt för att polisen skulle stoppa bilen.
När föraren, en man i 55-årsåldern, blev kontrollerad upptäckte poliserna ytterligare en detalj. Någon hade satt ett litet klistermärke på bilen. Det föreställde den spanska regionen Baskiens flagga. Märket satt på registreringsskylten, och där får det inte finnas.
Mannen erkände förseelsen vid vägkanten. Det visade sig dessutom att bilen redan hade fått en anmärkning vid besiktningen för just klistermärket. Fallet gick vidare till tingsrätten. Bilisten riskerade alltså rättsliga följder inte bara för fortkörningen, utan också för den lilla flaggan.
Många känner inte till förbudet
Ett tag var det mycket populärt att sätta egna klistermärken på svenska registreringsskyltar. Fotbollslag, hockeyklubbar, landskapsflaggor och andra symboler syntes på bilar över hela landet. Särskilt vanliga blev svarta S-märken. De kunde köpas på nätet för några tior och klistrades över den blå EU-symbolen på registreringsskylten.

Men det är förbjudet att själv ändra en registreringsskylt på det sättet.
– Rent krasst så är det Transportstyrelsens skyltar som vi lånar och sätter på våra bilar. Så de vill ha dem hela och rena, sade Daniel Marffy, chef för polisens vägbrottsgrupp i Malmö, till Carup tidigare.
Det spelar ingen roll om klistermärket föreställer ett oskyldigt favoritlag eller en flagga. Registreringsskylten måste behålla sitt föreskrivna utseende. Enligt polisen har de små märkena blivit mindre vanliga under senare år. En förklaring kan vara att trafikpoliserna börjat rapportera överträdelserna mer konsekvent.
Kan kosta 1 500 kronor
Men hur dyrt blir egentligen ett litet klistermärke? Här finns en viktig skillnad som många bilägare missar. Att sätta fast ett otillåtet tecken eller märke på registreringsskylten ger normalt 500 kronor i ordningsbot.
– Otillåtet tecken eller märke som satts fast på registreringsskylten kostar 500 kronor. Det gäller alla fordon med registreringsskylt inklusive släpfordon, säger Martin Petersson.
Om registreringsskylten däremot blir svår att läsa kan det bli betydligt dyrare. En oläslig eller skymd registreringsskylt kan ge 1 500 kronor i böter. Det är alltså inte så att varje litet klistermärke automatiskt kostar 1 500 kronor. Bötesbeloppet beror på vilken överträdelse polisen rapporterar.
Och det är inte bara människans ögon som räknas. Registreringsskylten ska också gå att läsa av med teknisk utrustning.
– En registreringsskylt ska vara väl synlig och hållas i sådant skick att den lätt kan avläsas. Med avläsning gäller då inte bara det blotta ögat utan även annan teknisk utrustning, såsom kamera, säger trafikpolisen Petter Magnusson i Värmland.
Polisen avslöjade nytt skyltbrott
Problemet med manipulerade registreringsskyltar är långt ifrån borta. Den 27 oktober i år stoppade polisen en personbil i Haparanda centrum. När patrullen undersökte bilen upptäcktes att registreringsskyltarna var falska. Dessutom hade bilen olika registreringsnummer fram och bak. Föraren rapporterades för märkesförfalskning och fick böter på plats.
Det var ett betydligt allvarligare fall än ett dekorativt klistermärke. Men båda visar varför polisen är noga med registreringsskyltarnas utformning. De måste kunna användas för att identifiera ett fordon, både vid vanliga trafikkontroller och vid automatiska kamerakontroller.
Carup har tidigare avslöjat hur bilister försökt manipulera registreringsskyltarna för att lura fartkameror. Bland annat har särskild reflextejp använts i försök att göra bokstäver och siffror svårare att avläsa.
LÄS MER:

Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter





















