En ny film visar Fords spöklikt övergivna kraftverk. Den enorma byggnaden övergavs efter en stor explosion 1999. Nu får vi följa med på en rundtur.
Måndagen den första februari 1999 var isande kall i Michigan. Morgonskiftet på kraftverket gick klockan sju på morgonen. Flera av dem hade ingen aning om att det skulle bli sista gången de såg sina nära och kära.
Kraftverket var byggt i början av 1920-talet. Det gav elektricitet till den väldiga anläggningen i Dearborn som sträcker sig längs stranden av Rouge River. Här påbörjade Ford sin tillverkning 1917. Platsen var alldeles utmärkt, från floden kunde man lätt få vattentransporter med malm som behövdes för att bygga bilarna.
Men den här februaridagen 1999 krånglade pannorna. Men det var inget nytt, de hade varit omständliga en tid och flera inspektioner hade påpekat att några av dem var för gamla och måste bytas ut.
Men cheferna lyssnade inte. Det var en stor investering och man ville inte vara den som knackade på direktörens dörr och berättade att han skulle behöva punga upp med stora pengar. Det är nämligen gigantiska konstruktioner, varje panna är sju våningar hög och det finns lika många av dem.
Strax efter lunch ökade trycket i pannorna. Men gubbarna som jobbade där hade kanske gjort det för länge, man var vana vid att mätarna visade röda siffror. Därför kom smällen som en fasansfull överraskning.
Klockan ett på eftermiddagen small det med ett öronbedövande dån över hela storstadsområdet. Kort därefter vällde tjock svart rök upp mot himlen och snart hördes flämtande blåljus. Inne i fabriken spred sig elden som ett inferno. Överlevande vittnen berättade om hur de såg sina kamrater flås levande av hettan och hur de blev gula i färgen. Många förblindades också när de i panik försökte leta sig ut.
När röken lagt sig och elden var släckt låg liksäckarna på rad. Sex stycken hade omkommit och 14 skadats allvarligt i den värsta industriolyckan i stadens historia. Ford tvingades betala 1,5 miljoner dollar i skadestånd, men försökte komma undan ansvarsutkrävande.
Det lite märkliga är att skalet till det förstörda kraftverket finns kvar i våra dagar. Och nu har en grupp filmare tagit sig in för att dokumentera resterna. Det ser likadant ut i dag som dagen då det brann.
De gigantiska pannorna står kvar rostiga och döda.
– De här pannorna är överdimensionerade, de tryckte verkligen in så stora som de bara kunde, säger filmmakarna.
Sedan gick de upp till kontrollrummet, en gång i tiden var det byggnadens hjärta. I taket finns ett stort fönster som släpper in solljus till arbetarna för att pigga upp dem. Men i vår tid är rummet helt öde, det finns inte en sladd kvar.
De går vidare genom långa korridorer, damm och sot från den ödesdigra måndagen 1999 virvlar runt när solstrålar ibland letar sig in genom ett trasigt fönster. Där står en övergiven läskautomat med reklam för Pepsi.
– Om man tycker om industrivyer så är det här den rätta platsen, man ser ut över hela Fords komplex.
Utanför byggnaden finns en bronsplakett med de sex som omkom:
John Arsenau, 45, från Dearborn
Donald Harper, 58, från Redford Township
Cody Boatwright, 51, från Taylor
Warren Blow, 51, från Dearborn Heights
Ken Anderson, 44, från Wyandotte
Ron Moritz, 46, från Melvindale.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
