Ett enda ord på köpknappen fick bilägaren att kräva tillbaka nästan 700 000 kronor. Han hade då redan kört elbilen i ett år. Nu har den märkliga detaljen blivit en rättstvist om hela bilköpet.
En tysk bilköpare upptäckte ett fel i nätbutiken där han hade beställt sin nya elbil. På den sista knappen stod bara ”Bestellen”, alltså ”Beställ”. Problemet var att tysk konsumentlagstiftning kräver att det tydligt ska framgå att ett klick innebär att kunden blir skyldig att betala. En formulering som motsvarar ”beställ med betalningsskyldighet” uppfyller kravet. Det gjorde inte knappen som bilköparen hade klickat på. Det öppnade för en ovanlig rättstvist.
Mannen hade beställt elbilen på nätet för 60 520 euro, motsvarande omkring 670 000 kronor. Under beställningen valde han själv modell, konfigurerade bilen och bestämde betalningssätt. Därefter klickade han på den felaktigt märkta köpknappen och fick direkt ett köpeavtal tillsammans med information om ångerrätten. Bilen levererades och mannen använde den sedan i ungefär ett år. Först därefter försökte han dra sig ur köpet och krävde tillbaka hela köpesumman, rapporterar Topgear.
Hans argument byggde på just det enda ordet på knappen. Eftersom den inte uppfyllde lagens krav ansåg han att köpeavtalet inte skulle binda honom på vanligt sätt. Men en högre regional domstol gick inte på hans linje.
– Köparen har inte under någon rättslig grund rätt till återbetalning av köpeskillingen, slog domstolen fast i sitt avgörande.
Domstolen konstaterade att knappens utformning faktiskt avvek från lagens krav. Den sista knappen ska enligt den tyska bestämmelsen tydligt ange att beställningen innebär en betalningsskyldighet. Men resten av köpet var enligt domstolen så tydligt att mannen ändå måste ha förstått vad han gjorde. Han hade själv sökt sig till biltillverkarens nätbutik, valt och konfigurerat bilen, fått priset presenterat och valt hur den skulle betalas. Dessutom hade han tagit emot bilen, betalat för den och använt den under ett helt år.
Regeln om tydliga köpknappar finns framför allt för att skydda konsumenter mot kostnads- och abonnemangsfällor på nätet. Här fanns enligt domstolen ingen sådan situation. Totalkostnaden hade varit tydligt angiven och knapptryckningen fick ingen oväntad konsekvens för köparen. Domstolen gick ännu längre i sin kritik och ansåg att mannen använde konsumentskyddsregeln för att i efterhand försöka ta sig ur ett avtal som han medvetet hade ingått och följt under ett års tid.
Även den vanliga ångerfristen hade sedan länge gått ut. Vid den här typen av distansköp är den normalt 14 dagar i Tyskland när korrekt information om ångerrätten har lämnats. Domen meddelades den 15 september 2026. Men historien kan fortfarande få en fortsättning. Avgörandet har ännu inte vunnit laga kraft och det finns möjlighet att försöka få saken prövad vidare i Tysklands högsta civilrättsliga instans.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
