Regeringens nya skrotningspremie på 10 000 kronor kan vara rent humbug. Det finns knappt en enda bil i Sverige som uppfyller kraven för att få bidrag. Bilhandlarna skrattar åt elbilsbidraget som de tror blir ett slag i luften.
– Det finns inga fungerande besiktigade bensin- och dieselbilar som är värda så lite, säger Håkan Springfeldt, regiondirektör på Bilkompaniet.
Från och med idag får alla som skrotar sin besiktigade och fungerande fossila bil 10 000 kronor i premie om de köper en elbil.
– Den här reformen innebär att vi inte bara subventionerar nya elbilar – utan att det villkoras mot att en fossil bil faktiskt också skrotas – och det är en viktig skillnad om man jämför med liknande insatser av tidigare regeringar, säger Romina Pourmokhtari till Carup.se
Det var hennes regering som tog bort subventionerna på elbilar i november för två år sedan. Sedan dess har bilhandlarna märkt av en radikal minskning av elbilsförsäljningen.
– Först fanns det en bonus på 70 000 kronor, sedan sänkte man den till 50 000 kronor för att sedan plocka bort den helt förra året. Efter det har vi knappt sålt några elbilar till privatpersoner, säger Håkan Springfeldt.
Men nu skjuter regeringen till 10 000 kronor för varje skrotad bil. Då hoppas politikerna att svenskarna kommer att rusa till skroten för att göra sig av med sin gamla bil och sedan köpa en ny eldriven. Men det räcker med att gå ut på begagnatsajten Blocket.se för att se att en besiktigad bensin- eller dieselbil från 2009 och bakåt kostar betydligt mer än 10 000 kronor. Det går knappt att hitta en enda fungerande bil som ägarna säljer för så lite. Till exempel kan Sveriges vanligaste bil Volvo V70 i normalt skick kosta 70 000 kronor – sju gånger mer än bidraget.
– Det räcker inte, om man tittar på vad begagnade bilar kostar så får det vara en mycket gammal bil för att den ska vara värd mindre än de 10 000 kronorna. Jag tror inte att folk kommer att köpa detta, säger Håkan Springfeldt.
Politikernas påstår i alla fall att deras ambition är att bli av med de fossila bilarna så fort som möjligt.
– Syftet med skrotningspremien är att snabbare fasa ut de fossildrivna personbilarna till förmån för eldrivet, och på så sätt skynda på elektrifieringen av fordonsflottan. De pengar som regeringen avsatt räcker till cirka 50 000 skrotningspremier, vilket kan minska utsläppen med upp till 200 000 ton koldioxid, säger Romina Pourmokhtari.
Men handeln tror inte att det kommer att skrotas så många bilar. Det är inte lönsamt att göra sig av med en väl fungerande bil för en sådan struntsumma.
– Man skulle fortsatt med bonusarna som vi hade tidigare, då hade det gått mycket snabbare, det kan vi se från golvet, säger Håkan Springfeldt.
Ministern hoppas ändå att bilhandlarna och svenskarna ska ha tålamod och se hur den nya skrotningspremien faller ut.
– Skrotningspremien är ett helt nytt förslag och då är det naturligt att utvärdera dess effekt och vid behov justera i stödet så att det blir mer träffsäkert. Att kontinuerligt utvärdera och förbättra befintliga åtgärder är viktiga principer för regeringens arbete med att genomföra en ambitiös och effektiv klimatpolitik i praktiken, säger Romina Pourmokhtari.
Men på Bilkompaniet skakar man på huvudet.
– Som det är nu finns det inga riktiga bonusar för att köpa en elbil. Det finns ett system för lastfordon med eldrift, men det är så komplicerat att man knappt kan gå in på det. Vi skulle behöva ett nytt sådant system för att få fart på försäljningen av elbilar igen, säger Håkan Springfeldt.
Han tycker att regeringen ska skynda på utbyggnaden av laddstolpar.
– Många som funderar på att köpa en elbil tvekar eftersom man inte känner sig säker med laddinfratrukturen, säger Håkan Springfeldt.
På den frågan kan ministern lugna både handeln och konsumenterna.
– Dessutom väljer vi att inkludera andrahandsmarknaden av elbilar. Regeringen har också infört ett marknadsintroduktionsstöd för eldrivna lastbilar, bussar och arbetsmaskiner och genomför en kraftig utbyggnad av laddinfrastrukturen i hela landet för såväl personbilar som tunga fordon, säger Romina Pourmokhtari.
Andreas Jemn är journalist och författare.
