Om några veckor kan bandet stanna på flera av Europas bilfabriker. Inte på grund av strejk, energikris eller minskad efterfrågan. Utan för att grundmaterialen håller på att ta slut.
Det handlar om sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för elmotorer, batterier och andra centrala delar i moderna fordon. Bakom krisen står Kina som i praktiken kontrollerar nästan hela världens utbud. Landet står inte bara för den största delen av brytningen. Utan även för 9 av 10 förädlade produkter, inklusive de kraftfulla magneter som används i många elbilar. När Kina nyligen började kräva exportlicenser för dessa material, utan att ha ett fungerande system på plats, uppstod ett faktum: exporten tvärstannade.
Flera tillverkare i Europa har sedan dess kämpat för att få tag på nya leveranser rapporterar tyska affärstidningen Wirtschaftswoche. Vissa har lyckats få ut enstaka tillstånd. Men det finns ingen garanti för hur länge det håller. Det är en politisk gråzon, där varje leverans verkar vila på en skakig grund.
– Man får visserligen licenser, men de kan dras in när som helst på grund av påstådda formfel, berättar en källa inom bilindustrin för tidningen.
Och tiden rinner ut. Inom fyra till sex veckor beräknas lagren ta slut hos flera av Europas fordonstillverkare. Enligt branschexperter är produktionsstopp då oundviklig, särskilt för märken som satsat tungt på eldrift. Kostnaderna tickar redan uppåt. Priserna på vissa jordartsmetaller har ökat med upp till 50 procent på bara några månader.
Det här är inte första gången Kina använder sin råvarumängd som ett geopolitiskt vapen. När Japan och Kina hamnade i konflikt 2010 stoppades exporten av sällsynta metaller utan förklaring. Och under pandemin ledde Pekings nolltoleransstrategi till att komponenter fastnade i hamnar, vilket slog ut fabriker världen över.
Ändå har västvärlden inte brutit sitt beroende. Istället har man fortsatt köpa in samma råvaror från samma leverantör. Att bygga upp återvinning eller utveckla alternativ teknik har ansetts för dyrt – tills nu. Idag är läget så allvarligt att det kan hota hela omställningen till elbilar i Europa.
Några tillverkare försöker dock ta sig ur beroendet. BMW har utvecklat elmotorer som inte behöver några jordartsmetaller alls. Renault använder liknande teknik. Och Mercedes har lyckats minska mängden i vissa nya modeller. Men även dessa märken är fortfarande beroende när det gäller andra delar, som högtalare, elektronik och styrsystem.
Samtidigt fortsätter spelet bakom kulisserna. En del misstänker att Kina medvetet sätter press för att få EU att lätta på tullarna mot kinesiska elbilar. Andra ser det som ännu en påminnelse om hur sårbar den europeiska industrin blivit.
Men för den som letar möjligheter i kaoset finns en oväntad vinnare: de få västerländska bolag som fortfarande bryter eller förädlar jordartsmetaller. I takt med att priserna skjuter i höjden kan deras verksamheter snabbt gå från undanskymda till högintressanta. I framtiden är det kanske en nyckel till Europas självständighet. Om det inte redan är för sent.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
