Ingenjören Sandy Munro är tillbaka och avslöjar nya hemligheter i Teslas Cybertruck. Denna gången uppdagas konstruktionen bakom Cybertrucks omtalade steer-by-wire-system.
– Det är som att svänga med en Prius, säger ingenjören.
Det finns ett fåtal bilmodeller där ute med steer-by-wire-system. Allra först var Infinity, men de hade ett mekaniskt reservsystem ifall elmotorn som styrningen är bunden till skulle fallera. Cybertruck är därav i en egen lite som helt förlitar sig på den flygplansinspirerade styrningen.
Det flygplansinspirerade steer-by-wire-systemet använder sig av 48 volt. Eftersom det inte finns någon mekanisk koppling mellan ratten och hjulen behövs det en elmotor inne i instrumentbrädan. Elmotorn ersätter hela det klassiska systemet med styrstång och reagerar istället på hur föraren vrider på ratten genom sensorer så att den kan styra hjulen.
Under bilen finns det två elmotorer där man för säkerhetsskull har monterat en extra elmotor ifall den ena skulle gå sönder så att man fortfarande har kontroll över bilens styrning. I bakre delen av den bakhjulsstyrda bilen finns det dock bara en.
Detta ger föraren kontroll över alla fyra hjulen vilket i praktiken gör styrningen mer dynamisk och ger bättre förutsättningar efter ändamålet. Vid lägre hastigheter kortas hjulbasen ner och svängradien likaså. Eftersom det inte finns någon mekanisk koppling behöver ratten inte vridas på lika mycket vid till exempel en U-sväng då svängradien minskar och det blir lättare att fickparkera. Ju snabbare man åker desto mer stabiliserar sig styrningen för en mycket bekväm framfart.
– Cybertruck har vad vi kallar för lock-to-lock, alltså från central position kan den vridas 180 grader åt bägge hållen. I en vanlig bil blir det ofta att man lägger handen över den andra och får vrida väldigt mycket. Det har man kommit undan här och det är fantastiskt, det är som att svänga med en Prius, säger ingenjören Sandy Munro.
När föraren svänger skickas en signal till sensorer kopplade till en Force-Feedback-motor som i sin tur skickar vidare informationen via en ethernetkabel till styraxeln där de två redundanta elmotorerna sitter. Om en går sönder tar den andra över. Hela systemet är uppbackat med ett så kallat TMR-system (Tripple Redundancy). Där finns också ett så kallat “tiebreak”, ifall elmotorernas sensorer skulle “tycka olika”.
Den bakre styrningen är mer konventionellt konstruerad, där endast en elmotor bär ansvaret. En positionssensor övervakar bakaxelns position med en drivrem kopplad till dragstången.
– Det här är ett system som alla pickups borde ha, det gör körupplevelsen mycket bättre och enklare. Det är ett väldigt stort fordon men upplevs mycket mindre tack vare den otroligt smidiga styrningen, säger Sandy Munro.
LÄS MER:
Elis Kalmér är examinerad journalist och har bland annat arbetat på SVT och Värmlands Folkblad.
