Nya fartkameror ploppar upp som svampar ur marken. Nu inviger Trafikverket fyra nya fartkameror i Sverige. På det här avståndet mäts farten och tas en bild på din bil.
– Alla kameror är direktkopplade till polisen, uppger Trafikverket.
Redan finns det över 2600 fartkameror på svenska vägar. I år ska det bli 200 nya. Nu meddelar Trafikverket att de är på väg att avtäcka fyra splitternya fartkameror. Fast själva kallar de helst farkamerorna för trafiksäkerhetskameror.
– Syftet med kamerorna är inte att ta fast de som kör för fort, utan att se till att människor inte dödas eller skadas i trafiken. Lägre hastighet innebär dessutom mindre utsläpp av koldioxid, uppger Trafikverket.
Tidigare i år invigdes 10 nya kameror i Värmland, Skåne och Uppland. Nu har turen kommit till Halland. På vackra väg 15 utanför Laholm sätter Trafikverket upp fyra nya kameror. De står mellan Veinge och Länsgränsen.
– Vi ska bygga ut med 200 platser årligen, det blir omkring 50 mil och som det ser ut nu fortsätter det till 2030, säger Eva Lundberg.
Karta: Här finns över 2600 fartkameror i Sverige
Många tror att vissa kameraskåp bara är attrapper, men det stämmer inte. Alla kameraskåp innehåller både kamera och radar. Dessutom är de direktuppkopplade till polisens kameracentral i Kiruna. Däremot är det bara de som kör för fort som fotograferas. Eftersom polisens utredningsresurser är begränsade registrerar kamerorna inte alltid alla fortkörare. Men bilisterna kan aldrig veta innan de har passerat kameran. Det räcker med att köra 6 km/h för fort.
Trafiksäkerhetskamerorna har en fotofunktion och en radar. Hastigheten börjar mätas på 100 meters avstånd. Sedan följer radarn bilen tills den är på 14 meters avstånd. Det är hastigheten vid fototillfället som räknas. När fordonet sedan är ungefär 14 meter från kameralinsen tas bilden. Materialet skickas sedan till polisens ATK-sektion i Kiruna (Automatisk Trafikkontroll), där utredarna tittar på bilden och jämför med fotografier från körkort eller andra identitetshandlingar. Därefter skickas ett underlag ut till den misstänkta som får ta ställning till anklagelsen. Den som nekar hamnar sedan i tingsrätten om polisen anser att det finns bevis. Men det händer att de gjort misstag som leder till att utpekade frias.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
