Amerikanska tullar kan utlösa ett blodbad hos europeiska biltillverkare. Nu är risken stor för att arbetslöshet drabbar anställda i den svenska bilbranschen. Volvo Cars är Sveriges största privata arbetsgivare med över 20 000 anställda.
– Tyvärr kommer det att slå hårt mot hela branschen och leda till arbetslöshet, inflation och höjda boräntor, säger Peter Bryntesson, vd för Fordonskomponentgruppen.
Fordonsbranschen i Europa bävar inför konsekvenserna av USA:s nya handelstullar. För Volvo Cars och andra biltillverkare hotar det att bli ett hårt slag. Hos Volvo Cars fabriker i Göteborg tillverkas omkring 100 000 bilar som varje år exporteras till USA. Nu är oron stor.
– Det är väldigt svårt att sälja med 25 procentiga tullar, när Europas leverantörer tjänar mindre än fem procent på sista raden. Då går det inte att baka in de här tullarna i systemet, säger Peter Bryntesson.
I slutändan blir det vanligt folk som kommer att få betala. Både i USA och övriga världen drabbar det här arbetarna på fabriken men också hela samhällen. Västsverige är beroende av den viktiga bilindustrin. Volvo Cars är Sveriges största privata arbetsgivare med över 20 000 anställda i Sverige. Det kommer bli svårt för Volvo att sälja viktiga svensktillverkade modeller som XC60 och XC90 i USA.
– Det är någon som kommer att få ta konsekvenserna. Vi får ökad inflation med stigande boräntor som följd och volymerna går ner med arbetslöshet som följd. Jag tror inte att Donald Trump förstår vilken global marknad fordonsindustrin är, säger Peter Bryntesson.
På Högskolan i Skövde sitter lektorn i företagsekonomi, Mikael Wickelgren. Han anses vara en av landets främsta experter på fordonsindustrin.
– USA har tidigare varit ett tillverknings- och exportland. Men på senare år har de utvecklat teknik som tillverkas i lågkostnadsländer. Det har gett obalans och nu försöker man ordna det med tullar. Men det är ett trubbigt verktyg som bara kommer att skapa oreda, säger han.
Mikael Wickelgren tror inte att Donald Trump har tänkt igenom sitt beslut särskilt noga.
– Man vet inte riktigt hur de menar med tullarna. Sedan är det frågan vem som ska arbeta med dem. I USA friställs mängder med statligt anställda, så hur ska man administrera tullarna, det vet jag inte, säger Mikael Wickelgren.
Han får medhåll från fordonsbranschen. Den amerikanska regeringen verkar okunnig om hur fordonsbranschen fungerar.
– Han förstår inte hur integrerad och global fordonsindustrin är. Om det finns 3000 artiklar i en bil kommer de från ungefär 170 länder. Det här är ett system som vi har byggt upp under decennier, säger Peter Bryntesson.
Nu är Europas fordonstillverkare rädda. Framtiden känns oviss och man är hotad från två stormakter. Volvo Cars försäljning i Kina sjönk med 22 procent i mars. Nu hotar ett stort ras även i USA.
– Det finns en risk att Trumps tullar kommer att gynna kineserna. Både Volvo Cars och de tyska biltillverkarna har problem där. Om de nu kommer att få det svårare att sälja i USA, då blir det väldigt tufft, säger Peter Bryntesson.
Många undrar kring motiven bakom USA:s tullar. Volvo har redan en fabrik i South Carolina. Men där tillverkas bara elbilen EX90 som än så länge säljs i mycket små volymer.
– Jag tror att Donald Trump vill att man ska öppna fabriker i USA. Men sådant tar väldigt lång tid att styra om. Bara att flytta produktionen av modeller som EX30 till South Carolina tar ett eller två år. Att bygga nya fabriker hinns inte med under den här mandatperioden, säger Peter Bryntesson.
Donald Trump agerar inte statsmannamässigt. Det gör andra länder och deras ledare osäkra.
– Jag tror att Donald Trump använder tullarna som en härskarteknik. På det här sättet tvingar han andra till förhandlingsbordet och kan själv sitta med den starkaste handen. Motparten däremot får inrikta sig på att lindra konsekvenserna av tullarna så mycket som möjligt, säger Mikael Wickelgren.
Nybilsförsäljningen i Europa är satt under stor press och minskar. Många undrar om tullarna kommer att påverka priset på nya bilar här. När tillverkarna får höga tullar i USA blir det mer lönsamt att sälja i Europa. Det kan leda till högre konkurrens om bilköparna här.
– Jag tror inte att priserna på nya bilar kommer att gå ner. Ser du över sex eller sju år så har priserna ökat väldigt mycket. För sex år sedan kunde du köpa den billigaste bilen för 80 000 kronor, nu kostar den 180 000 kronor. Och då är det samma teknik, säger Mikael Wickelgren.
Han tycker inte att det är konstigt att försäljningen sjunker.
– Det märkliga är egentligen inte att nybilsförsäljningen minskar, utan att de fortfarande säljer trots att priserna ökar så mycket, säger Mikael Wickelgren.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
