Trafikverket polisanmäler attentat mot en fartkamera. Vandaler eller tjuvar bröt sönder skåpet och länsade det på allt innehåll.
– Det kommer att kosta skattebetalarna 300 000-400 000 kronor, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
I skydd av mörkret slog vandalerna till mot en fartkamera utmed riksväg 15 i Skåne. Den här kameran finns placerad i närheten av Osby i Snapphanarnas egen Göingebygd. Den har tagit många lokala och utsocknes. Men nu har den blivit förstörd. Vandalerna eller tjuvarna länsade skåpet på både kamera och radar.
– Vi kommer alltid ut och återställer våra stationer, det kostar mellan 300 000 och 400 000 kronor och på skattebetalarnas bekostnad, hälsar Eva Lundberg.
Trafikverket försöker ligga ett steg före vandalerna. Därför har man utvecklat skåp som är så svåra att forcera att det avskräcker dem med onda avsikter.
– Vi har gjort det svårare att bryta upp dem, det går inte att sätta upp en kamera för att övervaka en kamera.
Trafikverket är vaksamma. Om det plötsligt blir attentat mot fartkameror vidtar myndigheten åtgärder.
– Det kan vara på en ny sträcka där det precis kommit upp fartkameror och man är van vid att kunna köra som man vill. Eller andra motiv, det är svårt för mig att spekulera i dem.
Den första fartkameran av den moderna typen dök upp i Sverige 2006. Då var det längs Bergslagsdiagonalen, eller riksväg 50 utanför Askersund. Under åren har dessa varit hett omdebatterade och inte helt sällan utsatta för skadegörelse.
– Vi har bevakning om det blir extra mycket på någon sträcka eller i ett område. Men det har faktiskt blivit mer sällsynt.
Men med åren har det blivit allt mer ovanligt att folk ger sig på fartkamerorna.
– Det har varit lugnt sedan den där stöldräden för ett par år sedan. Nu har vi inte så många inrapporterade skadegörelse på våra trafiksäkerhetskameror.
Trafikverket har som mål att sätta upp 140 nya fartkameror om året. I Sverige har vi just nu över 2600 stycken, och dessa kostar pengar.
– Trafiksäkerhetskamerorna kostar såklart pengar, så om alla skulle hålla hastigheten skulle vi spara både liv och pengar.
Men svenskarna har nästan blivit lite förtjusta i sina fartkameror. Allt fler rättar sig i ledet och tycker att det är ett bra sätt att hålla koll på trafiken.
– Vi gör en enkät vartannat år. Där har det visat sig att acceptansen för trafiksäkerhetskameror växer i Sverige, det är över 70 procent som tycker att det är ett bra sätt att övervaka trafiken.
Även männen, som tidigare varit de största kritikerna, börjar mjukna mot fartkamerorna.
– Tidigare har män i yrkesför ålder varit mer kritiska. Men även den gruppen han blivit med accepterande.
Under 2025 kommer det att sättas upp hundratals nya fartkameror längs svenska vägar.
– Nu finns det omkring 2500 kameror. Vi har som målsättning att sätta upp 200 nya kameror i år. Man bygger under våren och sommaren, sedan kommer de upp till hösten.
Kamerorna placerar inte upp på måfå. När Trafikverkets analytiker bestämmer platserna har man gjort ett noggrann research.
– Var man sätter upp dem beror på hur mycket trafik det är på sträckan och olycksrisken.
Foto längst upp: Polisen / Arkivbild
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
