Polisens okända styrning – avgör om fartkameran tar dig

Okända faktorn som avgör om fartkameran är igång och jagar fortkörare. Från sin central i Kiruna kan polisen styra exakt hur den ska ta fast bilister. Även om kameran inte blixtrar är den alltid igång.

Längs de svenska vägarna står tusentals fartkameror och håller uppsikt över trafiken. De flesta bilister passerar dem utan att fundera särskilt mycket över vad som händer inne i de grå skåpen. Men långt från vägarna finns en central där polisen styr den automatiska hastighetsövervakningen i hela Sverige.

Centralen ligger i Kiruna och tillhör polisens avdelning för automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK. Där kan polisen aktivera och avaktivera kamerornas kontrollfunktioner på distans. Enligt Polismyndigheten påverkas styrningen av hur mycket trafik som passerar och hur olycksdrabbad den aktuella vägsträckan är.

Men Carups tidigare intervjuer med polisen avslöjar ytterligare en viktig faktor. Hur många fortkörare kamerorna kan fotografera och skicka vidare för utredning påverkas också av hur många utredare polisen har tillgängliga.

Poliserna i Kiruna styr kamerorna

Det svenska systemet är uppbyggt kring en centraliserad hantering av hastighetsöverträdelser. Trafikverket ansvarar för att sätta upp och driva kamerorna, medan polisen sköter övervakningens styrning och utreder de fortkörningar som registreras.

Det gör att polisen kan anpassa verksamheten efter trafikläget och sina egna resurser. En väg med mycket trafik och hög olycksrisk kan prioriteras, samtidigt som utredningskapaciteten avgör hur många ärenden som kan tas om hand.

I en tidigare intervju med Carup berättade Lis-Marie Svonni, dåvarande chef för polisens ATK-avdelning, att fler anställda gjorde det möjligt att öka användningen av kamerorna.
– Vi på ATK-sektionen hade större utredningskapacitet 2024 än föregående år. Vi är fler medarbetare. Vilket innebar att vi kunde aktivera kamerorna mer än året innan, säger Lis-Marie Svonni till Carup.

Arkivbild på en fartkamera. Foto: Maths Nilsson (Carup)

Resultatet blev en kraftig ökning av antalet bötfällda förare. Under 2024 utfärdades omkring 105 000 böter genom fartkamerorna, jämfört med ungefär 79 000 året före. Det är lätt att tro att antalet fortkörare som fastnar i kamerorna enbart beror på hur många kameror som finns längs vägarna.

Men polisen måste också ha tillräckligt med personal för att gå igenom fotografierna. Varje ärende som kommer till ATK-sektionen granskas manuellt. Utredarna ska identifiera föraren och kontrollera att det finns tillräckliga uppgifter för att gå vidare med ett bötesärende.

Enligt Sabina Enbäck, enhetschef på polisens ATK-sektion, måste antalet ärenden anpassas efter resurserna.
– Vi kan styra inflödet av bilder efter hur mycket resurser vi har. Storleken på arbetsstyrkan är en sådan sak, sade hon i en intervju med Carup.

Under 2025 registrerades omkring 357 700 bilder i systemet. Det var ungefär 15 000 färre än året före, trots att Sverige fått 151 nya fartkameror. Polisen förklarade då att minskningen under årets sista kvartal hade samband med att inflödet av bilder drogs ner.
– När antalet bilder minskade berodde det på att vi drog ner inflödet på bilder. Sedan kan vi skruva upp det igen när vi får en större arbetsstyrka, säger Sabina Enbäck.

Därför räcker inte tusentals kameror

Även Trafikverket har tidigare pekat på att antalet utredare sätter en gräns för hur många hastighetsöverträdelser som kan hanteras.
– Vi skulle kunna ta fast miljontals med fortkörare, men det är en utredningsteknisk fråga. Man kan inte ha hur mycket personal som helst, säger Magnus Lindholm, djupanalytiker på Trafikverket, i en tidigare intervju med Carup.

Polisens mål har tidigare varit att kunna utreda omkring 400 000 kameraärenden om året. Men det faktiska antalet påverkas bland annat av bemanning och tekniska förutsättningar.
– Vår målsättning är att utreda ungefär 400 000 ärenden årligen. Sedan kan det variera beroende på personaltäthet och om det varit tekniska bekymmer, säger Sabina Enbäck.

Samtidigt finns en viktig skillnad mellan kamerornas tekniska funktion och polisens hantering av bilderna. Trafikverket har tidigare slagit hål på den gamla föreställningen att vissa kameraskåp står tomma eller att kamerorna bara mäter hastigheten under särskilda tider.
– De är alltid påslagna, de mäter och fotar alla överträdelser hela tiden, säger Jonas Nygren på Trafikverket till Carup.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Senaste nytt