Ett enda foto kostar 14 700 kr – dolda bötesfällan

Han fotograferade en lastbil och fick böta 14 700 kronor. Så lätt åker du fast om du råkar fota fel sak. Fallen är många senaste åren.

Var försiktig med vad du fotograferar. Om du råkar plåta ett skyddsobjekt visar rättsväsendet ingen pardon. Det blir dryga böter och en markering i brotts- och belastningsregistret. Mängder med svenskar åker fast för det här brottet. Nyligen berättade tidningen Mitt i om en man som arbetade med att tvätta tunnlar i Muskötunneln som går från fastlandet ut till örlogsbasen.

Syntes på övervakningskamerorna

Vakter såg på övervakningskameror att han tog ett fotografi. När polisen kom till platsen sa mannen att han fotograferade vattentransporterna. På bilden syntes en lastbil och mycket lite av basen i bakgrunden. Han dömdes till 30 dagsböter på sammanlagt 14 700 kronor. Trots att tingsrätten trodde på hans historia. Men man anser att han borde känna till lagen – örlogsbasen är ett skyddsobjekt och det får du absolut inte fotografera.

Se noga upp för denna skylt. Det kan bli mycket dyrt och mycket besvärligt.

Vid ett annat tillfälle var ett par ute och körde bil och svängde in vid Musköbasen för att njuta av solnedgången och titta på båtarna. Mannen i paret fotograferade en båt och stoppades av en skyddsvakt. Han uppgav att han missat skyltarna. Tingsrätten fann att han varit oaktsam och dömde honom till 30 dagsböter om 450 kronor, sammanlagt 13 500 kronor.

Ytterligare en incident kring Muskö gäller en kvinna som åkte till dit och tog bilder. Hon tänkte eventuellt lägga ut bilderna på Instagram för att visa den vackra naturen. Hon uppgav att hon inte förstått att hon fotograferat ett skyddsobjekt. Tingsrätten dömde henne för oaktsam olovlig avbildning till 1 500 kronor i dagsböter.

Mamma fotade sitt barn – fick böter

En kanske ännu mer hisnande historia utspelade sig för ett par år sedan. En mamma i 35-årsåldern tog en bild på sitt barn och råkade få med Säkerhetspolisens (Säpo) byggnad i bakgrunden. Även i det fallet accepterade tingsrätten att hon inte menat att begå ett brott, men likväl spelade det ingen roll – hon ansågs oaktsam. En förbudsskylt syntes till och med i fotot. Hon dömdes till böter på 3000 kronor för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

En annan kvinna skulle på anställningsintervju hos Säpo och var så glad över möjligheten att hon fotograferade huvudkontoret som minne. Hon trodde att det var tillåtet på avstånd. Solna tingsrätt bedömde att hon varit oaktsam och dömde henne till 14 100 kronor i dagsböter.

Körde A-traktor förbi FRA – fick ungdomsvård

Det finns mängder med liknande historier. En pappa hade installerat en kamera i sin 15-årige sons A-traktor för att hålla koll på trafiken. Då råkade sonen få med Försvarets Radioanstalts (FRA) byggnad på bild när han var ute och körde.

Pojken dömdes till ungdomsvård trots att man trodde att han inte hade någon avsikt att avbilda byggnaden och inte visste om kameran var aktiv eller inte. Tingsrätten menade att sonen borde sett förbudsskyltarna och kontrollerat om kameran var av eller på. Han dömdes till ungdomsvård och hovrätten fastställde domen efter överklagan.

Varningsskyltar ska räcka

Lagen är tydlig. Man får inte avbilda skyddsobjekt. De gula varningsskyltarna ska räcka för allmänheten. Och vi har ett ansvar att hålla koll på vad som gäller. Det går inte att försöka komma undan med att man inte hade en aning om vad som gäller. Det förutsätts att medborgarna känner till det här.

Även utländska turister förväntas ha koll och förstå förbudsskyltarna. Ett pensionärspar från Nederländerna vandrade vid Ulriksdals slott i Solna och fotograferade några rådjur. Men de befann sig på Sörentorps skyddade område där Polismyndigheten har verksamhet. Paret, som var i 70-årsåldern, berättade att de missförstått den svenska skylten. Båda dömdes för olovlig avbildning och obehörigt tillträde. Påföljden blev villkorlig dom och totalt 10 000 kronor i dagsböter.

Fotade polisstation – blev av med mobilen

Saabs område i Arboga har också visat sig vara olyckligt populärt att fota. En man på husbilssemester cyklade med sin hustru i Arboga. Han fick syn på en Saab-skylt och fotograferade den och byggnaderna bakom. Han missade flera förbudsskyltar och dömdes för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

En annan gång kom en 64-årig man från Eskilstuna som körde in på Saabs område med en bilkamera. Han uppgav att han inte sett skyltarna om fotoförbud. Men inspelningen visade att bilen passerat tolv skyltar som informerar om fotoförbudet.

En man fotograferade Norrmalms polisstation i Stockholm 2023 och dömdes för olovlig avbildning. Domstolen beslutade även att hans mobiltelefon skulle förverkas. Mannen överklagade och riksåklagaren motsatte sig att domen ändrades.

Fakta: Skyddsobjekt – detta gäller

Vad som gäller i korthet:
Alla skyddsobjekt har inte fotoförbud: Det är bara de objekt som har ett uttryckligt avbildningsförbud som du inte får avbilda.
Tydlig skyltning krävs: Skyddsobjektet ska märkas ut med gula skyltar där det bland annat framgår om avbildningsförbud gäller.
Gäller även från allmän plats: Förbudet gäller oavsett om du befinner dig inne på området eller utanför (till exempel på en gata eller från en båt).
Gäller alla: Sedan 2023 omfattar förbudet även journalister och medier (tryck- och yttrandefriheten trumfar inte längre skyddslagens fotoförbud på samma sätt).
Drönare är också förbjudna: Det är inte heller tillåtet att flyga drönare över skyddsobjekt där tillträdes- eller avbildningsförbud råder.
Straff: Den som bryter mot avbildningsförbudet kan dömas till böter eller fängelse (från sex månader upp till två år beroende på brottets allvar).

Vanliga typer av skyddsobjekt
Skyddslagen säger att det finns flera olika sorters skyddsobjekt:

Militära anläggningar: Hit hör byggnader, områden och anläggningar som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Även anläggningar som används för internationellt militärt samarbete och Nato omfattas.

Statsledning och kungahus: Statschefens och tronföljarens residens och bostäder samt statsministerns bostäder kan klassas som skyddsobjekt. Detsamma gäller byggnader som används av riksdagen, regeringen och regeringskansliet.

Rättsväsende och beredskap: Polishus, häkten, kriminalvårdsanstalter och lokaler som används för att leda räddningstjänsten eller totalförsvarets civila delar är vanliga exempel.

Samhällsviktig infrastruktur: Anläggningar som är avgörande för elförsörjning, vattenförsörjning, elektroniska kommunikationer, radio och tv samt större transporter som flygplatser, hamnar och järnvägsknutpunkter kan få skyddsstatus.

Värdefulla och känsliga verksamheter:  Byggnader där man hanterar stora värden, exempelvis Riksbankens lokaler och värdedepåer, samt anläggningar som bedriver säkerhetskänslig forskning eller tillverkar krigsmateriel, omfattas ofta.

Hur man känner igen ett skyddsobjekt

Gula skyltar:  Ett skyddsobjekt ska normalt vara utmärkt med tydliga gula skyltar med röd bård. Skylten anger att det råder tillträdesförbud och visar om det även finns andra restriktioner, som förbud mot att fotografera, filma eller mäta.

Dela med dig av Carup

Senaste nytt