Dieselpriset har dragit ifrån bensinen rejält vid svenska pumpar. Nu kommer nya varningar om att det kan bli ännu dyrare.
– Redan i november kan det skapa en ny oreda i dieselpriserna, med både väsentligt högre priser och dessutom ransonering, skriver Claes Hemberg.
Diesel har blivit nästan fem kronor dyrare än bensin vid svenska pumpar. Enligt de senaste bränslepriserna kostar bensinen 17,49 kronor litern medan dieseln ligger på 22,39 kronor. Skillnaden är hela 4,90 kronor och bakom gapet finns en dieselmarknad som hamnat i rejäl obalans.
– Nu kom prischocken på diesel, skriver energiekonomen Claes Hemberg i en krönika i Transportnytt.
Förklaringen är större än bara ett högt oljepris. Diesel och bensin tillverkas visserligen av samma råvara, men priset på de färdiga bränslena styrs också av hur mycket raffinaderikapacitet som finns och hur stor efterfrågan är. Just där har dieseln fått problem.
– Dieselpriset är dessvärre inte bara beroende av priset på råolja. Bristen på raffinaderier förvärrar situationen, skriver Hemberg.
Europa har under många år stängt raffinaderier när efterfrågan på diesel väntades minska. Effektivare dieselmotorer och fler elfordon har minskat behovet, samtidigt som Dieselgate ytterligare pressade dieselns ställning. Enligt Hemberg hade Europa omkring 110 raffinaderier 2011. Sedan dess har ett 40-tal stängts och antalet har fallit till omkring 73.
– Vi är därför inte längre självförsörjande på diesel, skriver han.
Samtidigt används fortfarande enorma mängder diesel av lastbilar, transporter, jordbruk och industri. När produktionen minskar men efterfrågan fortfarande är stor kan priset på färdig diesel dra iväg betydligt snabbare än råoljepriset. Europa har därför blivit mer beroende av import från andra delar av världen. Stora raffinaderier i bland annat Indien och Kina har tagit över en större del av produktionen. De nya så kallade megaraffinaderierna är enligt Hemberg fem till tio gånger större än många av Europas äldre anläggningar.
Men det har också gjort leveranskedjorna känsligare. Europa köpte tidigare stora mängder diesel från Ryssland. Efter invasionen av Ukraina 2022 upphörde den handeln abrupt, vilket tvingade fram nya och betydligt längre leveransvägar.
– Det gav Europa dess första prischocksdiesel, menar Hemberg.
Sedan dess har en stor del av importen flyttats längre bort. Hemberg beskriver hur Europa på bara två årtionden har gått från en relativt stabil egen produktion till ett system med längre transporter, fler mellanhänder och större känslighet för konflikter.
– På bara två årtionden har Europa gått från en egen, stabil men dyrare produktion av diesel till billigare produktion, men med dyrare transporter och långt mer känsliga kedjor av konfliktdrabbade producenter och mellanhänder, skriver han.
Årets störningar kring Hormuzsundet har gjort problemen ännu tydligare. En stor del av världens oljehandel passerar området och när trafiken störs påverkas både råolja och raffinaderier långt därifrån. Samtidigt tvingas vissa transporter ta betydligt längre vägar. Det är en viktig förklaring till varför dieseln just nu kan rusa betydligt mer än bensinen.
– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning, skriver Hemberg.
Det handlar alltså inte bara om vad ett fat råolja kostar, utan om priset på själva dieselprodukten när den väl har raffinerats och ska transporteras till Europa. Även lagren är på väg ned. Hemberg skriver att de europeiska oljelagren har fallit från omkring 90 miljoner fat till 73 miljoner. Om de fortsätter minska försvinner en viktig buffert när nya störningar uppstår.
– Redan i november kan det skapa en ny oreda i dieselpriserna, med både väsentligt högre priser och dessutom ransonering, skriver energiekonomen.
Sverige har samtidigt ett bättre utgångsläge än många andra länder. Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg använder norsk olja, vilket enligt Hemberg gör att Sverige inte har samma direkta risk för fysisk oljebrist. Men svenska priser påverkas ändå av vad som händer ute i Europa.
– Det gör att vi här hemma inte har någon fysisk brist på olja, men våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa, skriver Claes Hemberg.
Det är där förklaringen till dagens stora prisskillnad finns. Bensin och diesel börjar som samma råolja. Men diesel har blivit en betydligt mer pressad produkt med färre europeiska raffinaderier, längre transporter och känsligare leveranskedjor. Det är därför svenska dieselbilister idag får betala 22,39 kronor litern – hela 4,90 kronor mer än för bensinen.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
