Nu avslöjas bluffen med elbilars hästkrafter. Elbilar med över 1 000 hästkrafter låter imponerande – men effekten går i regel inte att hålla särskilt länge.
En bensinbil med en toppeffekt på 800 hästkrafter kan i princip hålla den effekten så länge föraren vill. Så fungerar det inte på samma sätt i en elbilar. En elbil som marknadsförs med över 1 000 hästkrafter kan leverera den effekten, men det handlar om en kortvarig topp. När batteriet, elmotorn och elektroniken blir för varma måste bilen dra ner på effekten.
Elbilar har i praktiken två olika effektklassningar, vilket tyska Auto Motor und Sport nyligen lyfte fram. Den ena handlar om maximal toppeffekt och den andra om kontinuerlig effekt. Biltillverkarna använder framför allt toppeffekten i sin marknadsföring, medan den andra effektsiffran sällan får samma uppmärksamhet.
Elbilars toppeffektssiffror är ingen lögn, men det är en effekt som inte kan hållas under längre tid. Elmotorer kan ta emot mycket ström under korta perioder och leverera betydligt mer effekt än drivlinan klarar över tid. Den höga strömmen skapar värme och när det blir för varmt minskar bilen strömmen, vilket sänker både vridmoment och effekt.
Toppeffekten påverkas dessutom av laddningsnivån på batteriet. När batteriet laddas ur sjunker spänningen och drivlinan kan till slut inte längre leverera samma toppeffekt. Hur snabbt det sker och hur tydligt det märks varierar mellan olika elbilar. I FN-föreskrift nr 85 finns en så kallad maximal 30-minuterseffekt. Den anger den högsta genomsnittliga nettoeffekt som en elektrisk drivlina kan hålla under ett standardiserat test på 30 minuter. Det är en viktig förklaring till varför en elbil som marknadsförs med exempelvis 1 000 hästkrafter kan ha en betydligt lägre effektsiffra i registreringsbeviset.
30-minuterseffekten är mer relevant vid exempelvis upprepade accelerationer, långvarig körning i hög hastighet eller när bilen drar ett tungt släp. Siffran kan inte heller säga exakt hur bilen kommer att prestera i verkligheten. Temperatur, batteriets laddningsnivå och bilens kylstrategi påverkar resultatet.
Verkliga tester visar också varför den stora hästkraftssiffran bara berättar en del av historien. I ett banatest som Car and Driver genomförde började en Rivian R1T med 835 hästkrafter och en Lucid Air med 430 hästkrafter att tappa fart när batterierna laddades ur. Samtidigt kunde en Hyundai Ioniq 5 med 320 hästkrafter behålla en jämn acceleration ända tills batteriets laddning sjönk under 20 procent.
Biltillverkarna är förstås medvetna om skillnaden mellan toppeffekt och kontinuerlig effekt. Tesla har exempelvis en inställning som kallas ”Powertrain Endurance” i Track Mode. Den kan minska effekten för att hålla nere temperaturen i batteri och motorer. Resultatet blir långsammare varvtider, men mer jämn prestanda över flera varv. Tesla skriver själv i instruktionsboken till Model 3 att effekten kan minskas när hastigheten ökar för att förbättra temperaturhanteringen och minska hastigheten med vilken batteriet och motorerna överhettas.
LÄS MER:
William Karlsson är examinerad journalist och har bland annat arbetat på Sveriges Radio och Sörmlands Nyheter.
