Bränslepriserna sköt i höjden. Då rasade försäljningen vid pumparna. På bara fem månader försvann över 450 miljoner liter och bakom kollapsen finns flera tydliga förklaringar.
Bilister och åkerier tankar betydligt mindre i Nederländerna som har bland Europas högsta bränslepriser. Under årets fem första månader föll försäljningen av bensin, diesel och gasol med 10,5 procent jämfört med samma period 2025. Det motsvarar hela 457 miljoner liter, enligt branschorganisationen NOVE, som har granskat preliminära siffror från landets motsvarighet till SCB. Raset kommer samtidigt som priserna har skjutit i höjden. Mellan januari och maj steg det genomsnittliga bensinpriset från 2,01 till 2,38 euro per liter, visar CBS.
Dieselpriset rusade ännu mer, från 1,80 till 2,28 euro. På bara fyra månader blev det därmed omkring 200 kronor dyrare att fylla en 50-literstank med bensin. För en dieselbil ökade kostnaden med omkring 265 kronor. Men försäljningsraset betyder inte nödvändigtvis att nederländarna har börjat köra betydligt mindre. En stor del av bränslet har i stället köpts utanför landets gränser.
När priserna steg ökade skillnaden mot grannländerna. Framför allt Belgien lockar transportföretag och privatbilister med lägre bränsleskatter och billigare pumppriser. För åkerier kan skillnaden bli mycket stor när hundratals eller tusentals liter fylls varje vecka.
– Många transportföretag väljer att tanka utomlands. Framför allt Belgien är populärt eftersom landet, utöver lägre punktskatter, även har ett återbetalningssystem, uppger NOVE.
Den största nedgången syns på diesel. Under de fem första månaderna såldes omkring 293 miljoner liter mindre än ett år tidigare, ett ras på drygt 15 procent. Bara under maj föll dieselförsäljningen med hela 22,5 procent jämfört med samma månad 2025. En del av förklaringen är att allt färre nederländska privatbilar går på diesel. I början av 2019 stod dieselbilar för 14,9 procent av personbilsbeståndet. Vid början av 2026 hade andelen sjunkit till 6,2 procent, enligt det nederländska miljöstatistiska samarbetet CLO.
Även bensinen backade kraftigt. Försäljningen minskade med omkring 147 miljoner liter, motsvarande 6,2 procent. Gasolen drabbades procentuellt ännu hårdare och föll med 18,7 procent, men står numera för en betydligt mindre del av den nederländska marknaden. Elektrifieringen bidrar också till nedgången. I början av 2026 hade 21,5 procent av landets personbilar någon form av elektrisk drivlina, där även hybrider räknas in. Sex år tidigare var andelen bara 3,7 procent.
Prisrusningen har därmed fått tre effekter samtidigt: bilister söker sig över gränsen, åkerier flyttar sina tankningar och allt fler väljer bilar som behöver mindre eller inget fossilt bränsle. Sist kommer smällen för den nederländska staten. Räknat på årets punktskatter motsvarar de 457 miljoner uteblivna litrarna omkring 289 miljoner euro i förlorade skatteintäkter jämfört med samma period förra året. Det är över tre miljarder svenska kronor – innan den uteblivna momsen ens räknas in.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
