Nu får körkortstagare tre gånger så lång tid mellan teoriprovet och uppkörningen. Men trafikläraren Amer Adem sågar nya reglerna. Han menar att myndigheterna döljer det verkliga problemet.
På onsdag 19 augusti försvinner en av de mest stressande tidsgränserna för den som ska ta B-körkort. Ett godkänt teoriprov ska inte längre löpa ut efter fyra månader. I stället får eleven ett helt år på sig att klara uppkörningen. För många körkortstagare är det ett efterlängtat besked. Men mitt i lättnaden rasar en trafiklärare mot nya reglerna.
– Vi löser inte körkortsproblemen genom att försvaga teorins betydelse, skriver trafikläraren Amer Adam.
Bakom den nya regeln finns ett växande problem. Under sommaren har väntetiderna till körprov på flera håll i landet varit mellan sju och tio veckor. Den som misslyckats med sin första uppkörning har snabbt hamnat i en kamp mot klockan. När en ny tid väl dykt upp har teoriprovet i värsta fall redan hunnit gå ut. Resultatet har blivit att tusentals personer fått skriva teoriprovet igen trots att de redan klarat det. Enligt Transportstyrelsen gör omkring 9 000 personer två eller flera godkända kunskapsprov under ett år.
Från den 19 augusti förändras allt. Den som då klarar teoriprovet får tolv månader på sig att även bli godkänd på uppkörningen. Transportstyrelsen hoppas att eleverna ska känna mindre stress och sluta boka körprov innan de är redo. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson har kallat den gamla fyramånadersgränsen orimligt kort. Men Amer Adem anser att myndigheterna har valt den enklaste lösningen – inte den rätta.
– Varför har vi inte tillräcklig kapacitet för körproven?
Han motsätter sig inte att elever ska slippa göra om ett redan godkänt teoriprov på grund av långa köer. Tvärtom. Men enligt honom blandas två helt olika frågor ihop: bristen på provtider och kvaliteten på den svenska körkortsutbildningen.
– Om problemet är bristande provkapacitet ska vi öka kapaciteten. Om problemet är långa väntetider ska vi förbättra tillgängligheten.
Adem pekar också på att de 9 000 personer som gör flera godkända teoriprov utgör en begränsad del av alla provtagare. Enligt konsekvensutredningen bakom förändringen motsvarade de 6,4 procent av dem som blev godkända på kunskapsprovet under 2023. Samma år gjorde omkring 170 000 unika personer kunskapsprov för B-körkort. Han befarar därför att ett problem som drabbar en mindre grupp nu används för att förändra hela systemet.
Samtidigt riskerar teoriprovet enligt honom att beskrivas som ett administrativt hinder som eleven måste ta sig förbi så snabbt som möjligt. Det är där hans kritik blir betydligt allvarligare. Kunskaper om trafikregler, hastigheter, risker, mänskliga begränsningar och samspelet med andra trafikanter kan enligt Amer aldrig ersättas av fler timmar bakom ratten.
– Teorin är inte ett hinder. Den är en grund för körningen.
Transportstyrelsen ser i stället den längre giltighetstiden som ett sätt att få bort ogenomtänkta uppkörningar. När teoriprovet varit på väg att löpa ut har vissa elever chansat på körprovet trots att de inte varit färdigutbildade. Ett underkänt resultat har sedan lett till ännu en bokning och ytterligare tryck på de redan långa köerna. Men den lösningen väcker en ny fråga. När giltighetstiden tredubblas kan det gå nästan ett år mellan ett godkänt teoriprov och uppkörningen.
– Vad händer med kunskaperna under den tiden och vilka konsekvenser kan det få ute på vägarna?, undrar Amer.
Han anser att det offentliga underlaget inte innehåller någon tydligt redovisad riskanalys av just den förändringen. Det tycker han är särskilt anmärkningsvärt i ett land som länge setts som ett föredöme inom trafiksäkerhet. Under 2024 hade Sverige den lägsta trafikdödligheten i EU, med omkring 20 döda per miljon invånare. Genomsnittet i unionen låg på 44. Amer Adem kopplar resultatet till det långsiktiga arbetet med Nollvisionen och varnar för att framgången inte får tas för given.
– När Sverige är ett föregångsland inom trafiksäkerhet bör ribban för nya reformer vara hög, inte låg.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
