Bilarnas utsläpp är betydligt högre än vad som står i registreringsbeviset, visar nya mätningar. Nu kräver forskare höjd fordonsskatt för miljontals ägare.
Förbrukningen och de officiella koldioxidutsläppen för nya bilar fastställs i dag genom laboratorietester enligt körcykeln WLTP. Dessa värden ligger till grund för fordonsskatten. Men testerna speglar dåligt hur bilar faktiskt används på vägarna, menar nu forskare. I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Communications Earth & Environment argumenterar transportforskarna Patrick Plötz och Gil Tal för att hela bedömningsgrunden för bilars förbrukning och utsläpp måste göras om i grunden.
Enligt forskarna ligger de faktiska koldioxidutsläppen i snitt omkring 20 procent över dagens WLTP-värden. Problemet är särskilt tydligt för laddhybrider. I laboratoriet utgår testcyklerna från att bilen laddas ofta och körs korta sträckor på el. I verkligheten laddar många förare mer sällan och kör längre sträckor, vilket gör att förbränningsmotorn används betydligt mer än vad testet förutsätter. Resultatet blir officiella utsläppssiffror som kraftigt underskattar verklig körning.
Forskarna menar att tekniken nu finns för att göra statistiken mer rättvisande. Sedan 2021 samlar EU in data om verklig bränsleförbrukning från nya bilar via inbyggda mätsystem. Miljontals fordon rapporterar via en spionsensor hur de faktiskt används i vardagen. Uppgifterna från din bil skickas sedan in till EU.
Hittills har uppgifterna använts för laddhybrider. Från och med 2025 ska verklig användning påverka hur laddhybrider räknas in i biltillverkarnas klimatmål inom EU. Men forskarna vill gå längre och låta verkliga utsläpp ligga till grund för regleringen av alla bilar.
Om deras linje får genomslag kan det få tydliga konsekvenser för bilägarna. Högre uppmätta utsläpp innebär i förlängningen högre fordonsskatt och sämre klimatklassning för modeller som i dag ser snåla ut på pappret.
Forskarna pekar på dieselskandalen som ett varnande exempel. När verkliga utsläpp började mätas på väg visade det sig att skillnaderna mot laboratorievärdena var betydligt större än väntat, och regelverken tvingades ändras.
– För klimatpolitikens trovärdighet är det avgörande att vi reglerar det som faktiskt händer på vägen, inte det som sker i ett testlabb, skriver Plötz och Tal.
För bilägarna kan forskarnas krav få kännbara konsekvenser. Modeller som i dag marknadsförs som klimatvänliga riskerar att få en helt annan stämpel – med högre skatt som följd.
LÄS MER:
Karl Wahlin är statistiker och har lång erfarenhet som analytiker inom personbilsmarknaden.
