Populära bilar drar upp till sex gånger mer bensin än de officiella siffrorna visar. Det avslöjar en ny granskning av hundratusentals bilar. För ägarna kostar skillnden 7500 kronor på bara ett år.
En laddhybrid som enligt tillverkaren drar 0,15 liter bensin per mil kan i verkligheten dra omkring 0,6 liter. Skillnaden är enorm och det handlar inte om enstaka bilar. Miljöorganisationen Transport & Environment (T&E) har granskat europeiska kördata från hundratusentals laddhybrider.
Uppgifterna kommer direkt från bilarnas egna system och visar hur mycket bränsle de faktiskt använder ute på vägarna. Resultatet visar stora skillnader mellan tillverkarnas löften och verkligheten. De granskade laddhybriderna förbrukar i genomsnitt omkring 0,6 liter bensin per mil, trots att de officiella siffrorna ofta ligger betydligt lägre.
För bilägaren kan det bli en dyr överraskning. Enligt T&E innebär skillnaden mellan den verkliga förbrukningen och de officiella siffrorna omkring 7 500 kronor mer i bensinkostnader per år. På fyra år blir det omkring 30 000 kronor mer än vad förbrukningssiffrorna antyder.
Det är en beräknad genomsnittlig skillnad, inte en kostnad som automatiskt drabbar alla laddhybridägare. Hur dyr bilen blir att köra beror bland annat på hur mycket man kör och hur ofta den laddas. Men varför skiljer det så mycket?
En stor del av förklaringen ligger i hur laddhybrider testas. De officiella WLTP-siffrorna bygger på att bilen körs mycket på el. I verkligheten använder många förare bensinmotorn betydligt oftare. När batteriet behöver laddas får bensinmotorn göra en större del av jobbet.
Samtidigt måste bilen bära med sig både batteriet och elmotorn, vilket bidrar till vikten och kan öka förbrukningen. Bensinmotorn kan dessutom starta även när det finns el kvar i batteriet. Det kan exempelvis ske vid kraftiga accelerationer eller när bilen behöver extra motorkraft.
Enligt T&E körs laddhybriderna helt på el under bara omkring 27 procent av körsträckan. Resten av körningen sker helt eller delvis med hjälp av förbränningsmotorn. Det är betydligt mindre eldrift än vad de officiella beräkningarna tidigare utgått från.
Skillnaden påverkar också utsläppen. Granskningen visar att laddhybrider i verklig körning släpper ut betydligt mer koldioxid än vad tillverkarna uppger. Under 2024 var utsläppen i genomsnitt omkring sex gånger högre än de officiella värdena.
Problemet har nu fått EU att agera. Reglerna för hur laddhybridernas förbrukning och utsläpp beräknas håller på att skärpas. Målet är att siffrorna ska komma närmare verkligheten. Det har redan fått biltillverkare att förändra sina modeller. Flera märken har börjat montera större batterier för att bilarna ska kunna köra längre på el.
Bland modellerna som T&E granskat finns populära bilar som Volvo XC60, Volvo XC90, BMW X3, BMW X5 och Volkswagen Tiguan. Volkswagen Tiguan är ett exempel på utvecklingen. Den elektriska räckvidden har ökat från 55 till 119 kilometer.
Tack vare det större batteriet har tillverkaren kunnat hålla nere bilens officiella utsläppsvärden trots de skärpta reglerna. Men för andra modeller väntar betydligt större förändringar. T&E visar att laddhybrider som inte förbättrats kan få sina officiella koldioxidutsläpp nästan tredubblade med de nya beräkningsreglerna.
Ytterligare en skärpning väntar från november 2026. Då ska EU:s nya regler göra det svårare för laddhybrider att få extremt låga förbruknings- och utsläppsvärden på papperet. För den som funderar på att köpa en laddhybrid blir slutsatsen tydlig. Det räcker inte att titta på förbrukningen i annonsen.
Den som laddar ofta och kör kortare sträckor kan fortfarande spara mycket bensin. Men den som mest kör längre sträckor på bensin riskerar att få en helt annan bränslekostnad än tillverkaren utlovar. Och enligt den nya granskningen kan den skillnaden handla om tiotusentals kronor under bara några års bilägande.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
