Alex Schulman till attack mot elbilar. Får mothugg av elbilsgurun Mattias Goldmann.
– Den som i dag säger att omställningen måste ske är en dinosaurie, skriver Alex Schulman i Dagens Nyheter.
Författaren stod vid ett rödljus i Stockholm. Då kom det förbi en bil med “Vi kör eldrivet” skrivet på sidan. Det gav honom inspiration att skriva en svavelosande krönika i Dagens Nyheter.
– Ja, för det kunde man se på en gång, att den där kommunbilen hade några år på nacken, ingen skulle komma på tanken att skriva något så hopplöst woke på sidan av sin bil i dag. Bilen brandades med texten under en tid när det rådde konsensus om att klimatkrisen var på riktigt och att något måste göras, skriver Alex Schulman.
Kanske är det så i hans Stockholm. När elbilsgurun Mattias Goldmann blickar ut över världen verkar intresset för klistermärken vara lika levande nu som när Kalle Anka-tidningarna kom med Gnuggisar på 1980-talet.
– Världens såvitt bekant mest sålda klistermärke just nu är “I bought this before Elon went crazy”, att sätta på sin Tesla, följt av “I bought this after Elon went crazy”, att sätta på sin elbil av annat märke. Så klistermärkesaktivismen som Schulman är så förtjust i är inte över, den har bara förfinats från elbil eller ej till vilken elbil man ska välja, säger Mattias Goldmann.
Alex Schulman är inte känd för att ducka när det börjar osa krut. Snarare verkar han tycka att det är roligt att röra runt lite i hönshuset.
– Den som i dag säger att omställningen måste ske är en dinosaurie, en fossil i stenen, bara ett minne från ett uttryck som en gång fanns. Greta är vuxen nu, motorvägarna är rena från aktivister, och, nej, vi kör inte längre eldrivet, vi kör bensin, skriver Alex Schulman.
Uttalandet får en rejäl känga av Mattias Goldmann. Schulmans krönika väcker ont blod hos alla de som kämpar för en grön omställning på våra vägar.
– När Schulman skriver i DN att “vi kör inte längre eldrivet, vi kör bensin” så måste det handla om hans eget umgänge, för trots den oerhört kortsiktiga politiken att sänka bensinpriserna till Bulgariens nivå, behåller laddbart tätpositionen i omställningen. Däremot är hans iakttagelse av en några år gammal elbil tyvärr ovanlig; alltför många begagnade elbilar lämnar Sverige eftersom villkoren för att köra på el är långt bättre i våra grannländer, med jätterabatt på laddningen i Danmark, befrielse från bompeng i Norge och tillgång till innerstäder där fossilt är portförbjudet i Tyskland, svarar Mattias Goldmann.
På andra änden av Stockholm sitter Alex Schulman och spår elbilens död. Bristen på klistermärken ser han som ett tecken på det annalkande slutet.
– Jag kunde inte sätta fingret på det, var det en nostalgi som kom över mig? Så insåg jag: Jag blir både glad och ledsen, för den där bilen kommer från en annan tid. Såna där budskap kunde pryda bilar förr om åren, skriver Alex Schulman.
Mattias Goldmann har en förklaring till dekalbristen i svensk trafik.
– Att man inte längre skyltar med att man kör på el beror ju på att alla gör det – sedan flera år tillbaka är ju laddbart vanligast i nybilsförsäljningen och ökar kraftigt globalt sett. Vem ska imponeras av att man gör något som blivit det nya normala?
I Alex Schulmans universum är klimatkrisen över. Det var en fluga som dog ut.
– Det är klart att det är jobbigt för miljöministern att erkänna att inget av de uppsatta klimatmålen kommer att nås – inte de nationella klimatmålen för 2030, 2040 eller 2045 och inte heller EU:s bindande mål till 2030 – men hon ska inte behöva oroa sig, för det är få som fortfarande bryr sig, skriver författaren.
Men snart slår EU:s utsläppsrättigheter igenom. Då kommer klimatmålen att sticka direkt i vanliga människors plånböcker.
– Schulman har rätt i att världsförbättrarivern inte är lika framträdande nu som under Greta Thunbergs storhetstid, och kritiken mot Tidöpartiernas ökade klimatpåverkan är förstås korrekt – men nu slår EU tydligt fast att det blir böter i mångmiljardklassen för Sverige om vi inte klarar 2030-klimatkraven. Det är i grunden skarpare än moraliska förpliktelser; även de som inte bryr sig om vår gemensamma framtid vill undvika att skicka svenska skattepengar till Bryssel i onödan.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
