Norge kan höja bensin- och dieselpriserna med över 7 kronor litern. Politiker varnar för chockeffekt, andra kallar det skrämsel. Bråket om bränsle splittrar landet i klimatomställningen.
Stor debatt om avgiftshöjning kan leda till prisökning på fossila bränslen i Norge. Vårt grannland införde nyligen en klimatkvotlag som kan innebära att priset på bensin och diesel chockhöjs. Det eftersom bränslen kan komma att få en avgift genom EES-avtalet där priset för att släppa ut CO2 skulle höjas till 200 euro per ton. En stor höjning som oroar politiker.
– Det kan motsvara en avgiftsökning på 7,49 kronor per liter för diesel och 6,54 kronor per liter för bensin, säger Senterpartiets Marit Arnstad till Nettavisen.
Men andra håller inte med om hennes siffror.
– Nej det blir ingen chockpris på bensin och diesel. Jag hade förväntat mig mer av ansvarsfulla politiker. Det kommer inte att hända, det är ett långsökt och osannolikt scenario Arnstad har lyft fram, säger Arbeiderpartiets Mani Hussaini till Nettavisen.
Redan idag kostar den norska bensinen närmare 20 kronor per liter. Den norska regeringens klimatrapport hade som mål att minska utsläppen med 70-75 procent till 2035. Men förslaget fick inte majoritet och frågan om hur klimatanpassningen ska ske splittrar.
Den kanske tydligaste splittringen ser vi på Norges bilmarknad. Ökade bränslepriser kan pressa bilägare ekonomiskt och göra det ännu mer lönsamt att äga en elbil. I Norge är 30 procent av personbilsparken redan elektrisk. Och nästan alla nya elbilar är elektriska.
Men att inte ta hänsyn till de andra 70 procenten menar vissa är orättvist.
– Det vi reagerar kraftigt på nu är att Ap och Höyre inte ser hur avgifthöjning påverkar olika grupper. De med lägre inkomster kör ofta äldre fossila bilar och bor på mindre orter där bilen är nödvändig. Det är dessa människor som kommer att få ta den ekonomiska smällen, säger Trygve Slagsvold Vedum, ledare för Senterpartiet till TV2.
Arbetarpartiet och Höyre blir ensamma om klimatmålen men partierna har inte majoritet. Arnstad riktar skarp kritik mot särskilt Arbeidpartiet och Höyre, som förlitat sig på avgifter för att minska utsläppen. Statssekreterare Astrid Hoem i klimat och miljödepartementet menar att Senterpartiet lyfter fram den högsta möjliga prisökningen, från en analys som inte är realistiskt menar hon.
LÄS MER:
Rasmus Söderqvist studerar journalistik och har skrivit för Vasabladet.
