Vilka är de säkraste vinterdäcken? Svenska forskarna på VTI varnar för en däcktrend som fick fäste när Volvo gjorde däcken till standard på sina bilar.
– Jag avråder alla från de här däcken, säger Mattias Hjort, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) till Carup.
Du har större chans att överleva en trafikolycka med dubbdäck. Det visar svensk forskning.
– Den senaste studien är från 2012 och det var Trafikverket som gjorde det. Då visade det sig att risken att omkomma vid en trafikolycka är större om du inte kör dubbat, säger Mattias Hjort.
Förr körde de flesta svenskarna med dubbdäck. Sedan hände något. Och under de senaste åren har användandet av dubbdäck minskat hastigt. Främst i större städer och landets sydligaste delar väljer bilägarna istället dubbfria vinterdäck.
– Man kan se trender lokalt och regionalt, i vissa delar av Sverige minskar dubbdäck mer. I Stockholm till exempel finns det dubbdäcksförbud på vissa gator, säger Pontus Grönvall på Däckbranschens informationsråd.
Däckbranschens senaste undersökning visade på att 46 procent av svenskarna väljer bort dubb.
– Ur säkerhetssynpunkt så är dubbat det säkraste. Man får ett helt annat grepp om det är ishalka. Senast man undersökte detta visade det sig att man har större chans att överleva en trafikolycka med dubbdäck, säger Mattias Hjort.
Sydsvenskarna har ingen aning om det. De kör lyckligt runt utan dubbar. Man tror att det inte behövs i deras milda klimat. Forskaren slår hål på den här myten eftersom den kan vara rent livsfarlig. Dubbdäck kan vara säkrare, även om det kan upplevas som att du ofta kör på barmark.
– Ishalkan är faktiskt värre nere i söder. Det vet jag som växte upp i Skåne. Längre norrut har de ett stabilare klimat. Dessutom är man inte riktigt van och beredd där nere om det blir plötslig halka, säger Mattias Hjort.
Året-runt däck
De här däcken är farliga och blir allt mer populära. Trots att de är godkända för vinterbruk har de betydligt sämre vinteregenskaper än riktiga vinterdäck. Forskning från VTI visar att de inte är lämpliga på svenska vintervägar.
– Vi avråder från att använda dem, de är inte anpassade efter nordiska vägförhållanden utan är konstruerade för klimat som man har länge söderut på kontinenten.
Volvo Cars har tidigare sålt nya bilar med året-runt däck. De har fått svidande kritik för detta. De här däcken är inte lämpliga att använda i Sverige. Sedan årsmodell 2025 har Volvo därför börjat sälja bilar med sommardäck. Då måste bilägarna köpa till säkra vinterdäck istället för att köra på året-runt-däck.
– Vi gjorde tester och gick ut med en rapport där vi varnade för året-runt däcken. Efter ett stort antal tester visade det sig att de hade dåligt grepp på is. Man jämförde dem med nordiska vinterdäck som var betydligt mycket bättre.
Friktionsdäck
Odubbade vinterdäck, eller friktionsdäck, är kanske sämre för trafiksäkerheten. De har ändå en stor fördel mot dubbdäcken.
– Dessa är bättre ur ett miljöperspektiv. De släpper ifrån sig färre partiklar. Det är också bättre ur en hälsoaspekt. Partiklarna är hälsovådliga och farliga att andas in. I större städer med mycket trafik kan det bli ett problem.
Dubbdäck är tryggare men samtidigt en miljöbov. För många bilägare innebär detta ett besvärligt dilemma. När du ska välja däck måste du göra en kalkyl med dig själv.
– Man måste alltid väga saker och ting mot varandra. Men jag skulle i alla fall avråda alla från att köra året-runt däck i Sverige och Norden, avslutar Mattias Hjort.
Lista på vilka däck som används under vintern:
Dubbdäck 54 procent
Nordiska dubbfria däck 36 procent
Mellaneuropeiska dubbfria däck 8,2 procent
Året runt däck 0,8 procent
Sommardäck 1 procent
Källa: STRO
Detta visar VTI:s tester om dubbdäck, friktionsdäck och året-runt-däck
Vid jämförande tester av vinterdäck i VTI:s provmaskin på tre olika isunderlag; våt is, torr slät is, samt torr skrovlig is visar resultaten att, oavsett underlag, är dubbade vinterdäck som grupp fortfarande klart överlägsna dubbfria vinterdäck. Friktionsskillnaderna är störst på våt is och minst på skrovlig is.
Testerna visar också att ett dubbat vinterdäcks väggrepp på is minskar när dubbutsticket blir mindre. Utsticket är beroende av om däckgummi och dubb slits i samma takt och av om dubben trycks djupare in i däcket eller dras ut. Vid intensiv bromsprovning på is tenderar dubben att dras ut. Detta gäller speciellt om inkörningssträckan är kort. Minst 100 kilometers, och helst 500 kilometers inkörning, innan kraftigare bromsning och kurvtagning rekommenderas för att inte utdragning av dubbarna ska ske.
Tester med slitna vinterdäck visar att de dubbfria vinterdäcken för mellaneuropeiska förhållanden tappar klart mer väggrepp på is och snö när de blir slitna jämfört med dubbdäck och dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden. För dubbade däck minskar isgreppet mer när de blir slitna jämfört med de nordiska dubbfria däcken, men har trots detta överlag ett klart bättre isgrepp än de båda dubbfria däcktyperna. För riktigt hal is får dubben ökad betydelse, där tester visar att även rejält slitna dubbdäck kan prestera markant bättre än helt nya dubbfria vinterdäck. På våt saltad asfalt presterar de dubbfria däcken för centraleuropeiska förhållanden bäst. Dubbdäck och dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden presterar generellt likvärdigt på detta underlag.
Året-runt-däck har betydligt sämre egenskaper än vanliga vinter- och sommardäck på samtliga underlag. Framför allt på is på är väggreppet så dåligt att däcken inte kan anses trafiksäkra på svenska vintervägar. På snö var bromssträckan för vintergodkända åretruntdäck cirka 10–30 procent längre än för det nordiska referensvinterdäcket. Genomsnittet var 15 procent. Ett icke-godkänt åretruntdäck hade en bromssträcka som var upp emot 40 procent längre.
På is var bromssträckan 25–50 procent längre än för det nordiska referensdäcket, med ett genomsnitt på drygt 30 procent. Det sämsta åretruntdäcket presterade likvärdigt med ett sommardäck och hade 50 procent längre bromssträcka än referensdäcket. På barmark sommartid var bromssträckan 5–30 procent längre både på torr och våt asfalt jämfört med sommarreferensdäcket.
Källa: VTI
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
