Varning för nya däcktrenden. Forskare larmar om livsfara.
– De är gjorda för ett varmare klimat, säger Mattias Hjort, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till Carup.
Däckfirmor på nätet saluför året-runt-däck som en smidig och billig lösning för alla som vill ha bra grepp både sommar och vinter. Ingen av dem skriver att de är livsfarliga på nordiska vintervägar.
– Vi gjorde tester och gick ut med en rapport där vi varnade för året-runt-däcken. Efter ett stort antal tester visade det sig att de hade dåligt grepp på is. Man jämförde dem med nordiska vinterdäck som var betydligt mycket bättre, säger Mattias Hjort.
Däckbranschen ser en tydlig tendens. I södra Sverige väljer allt fler att köra hela året på de europeiska året-runt-däcken. Det blir billigare och man sparar en slant. Att det är att spela rysk roulette med sitt eget liv verkar de inte ta notis om.
Stora tester
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har gjort omfattande tester. De visar att bromssträckan ökar med upp till 50 procent om man använder de här däcken.
– Vi gjorde tester och gick ut med en rapport där vi varnade för året-runt-däcken. Efter ett stort antal tester visade det sig att de hade dåligt grepp på is. Man jämförde dem med nordiska vinterdäck som var betydligt mycket bättre, säger Mattias Hjort.

Många sydsvenskar använder året-runt-däck. De varma och snöfria vintrarna gör att många inte ser vinterväglag som ett problem förrän de ska till Sälen. Forskaren varnar för detta. Plötsliga väderomslag kan bli en dödsfälla.
– Ishalkan är faktiskt värre nere i söder. Det vet jag som växte upp i Skåne. Längre norrut har de ett stabilare klimat. Dessutom är man inte riktigt van och beredd där nere om det blir plötslig halka, säger Mattias Hjort.
Vanliga i Europa
Åretruntdäck har blivit vanliga i Centraleuropa. Där är vintrarna oftast milda. Men där kan det precis som i Skåne och Danmark ibland komma en och annan köldsmocka. Däcktillverkarna säljer dem som en enkel och billig lösning.
– De kombinerar det bästa av sommar- och vinterdäck till ett året-runt däck som fungerar utmärkt i både varma och kalla, våta och torra väderförhållanden, skriver Continental.
De lägger till att de här däcken inte är lämpade för alla klimat.
– Ditt lokala klimat är avgörande. Åretruntdäck är utvecklade för att fungera bra i ett mildare klimat, skriver Continental.

Volvo sålde till mångas förvåning nya bilar med året-runt-däck mellan 2021 och 2024. Men de fick backa efter kritik, inte minst här på Carup. Forskaren tycker inte att man ska använda dem i norra Europa.
– Man måste alltid väga saker och ting mot varandra. Men jag skulle i alla fall avråda alla från att köra året-runt däck i Sverige och Norden, avslutar Mattias Hjort.
Svenskarna överger dubben
Sverige har traditionellt varit ett dubbdäcksland. I generationer har vi kört dubbat på vintern. Det är också vad forskarna rekommenderar. Alla tester visar tydligt att dubbdäcken är det bästa på vintern om det kommer snö och is.
– Ur säkerhetssynpunkt så är dubbat det säkraste. Man får ett helt annat grepp om det är ishalka. Senast man undersökte detta visade det sig att man har större chans att överleva en trafikolycka med dubbdäck, säger Mattias Hjort.
Däckbranschen har märkt av att svenskarna allt mer överger dubb. Det är i landets sydligaste delar och storstäderna.
– I Stockholm finns det till och med gator där man inte får köra på dem, säger Pontus Grönvall på Däckbranschens Informationsråd.
Detta visar VTI:s tester om dubbdäck, friktionsdäck och året-runt-däck
Vid jämförande tester av vinterdäck i VTI:s provmaskin på tre olika isunderlag; våt is, torr slät is, samt torr skrovlig is visar resultaten att, oavsett underlag, är dubbade vinterdäck som grupp fortfarande klart överlägsna dubbfria vinterdäck. Friktionsskillnaderna är störst på våt is och minst på skrovlig is.
Testerna visar också att ett dubbat vinterdäcks väggrepp på is minskar när dubbutsticket blir mindre. Utsticket är beroende av om däckgummi och dubb slits i samma takt och av om dubben trycks djupare in i däcket eller dras ut. Vid intensiv bromsprovning på is tenderar dubben att dras ut. Detta gäller speciellt om inkörningssträckan är kort. Minst 100 kilometers, och helst 500 kilometers inkörning, innan kraftigare bromsning och kurvtagning rekommenderas för att inte utdragning av dubbarna ska ske.

Tester med slitna vinterdäck visar att de dubbfria vinterdäcken för mellaneuropeiska förhållanden tappar klart mer väggrepp på is och snö när de blir slitna jämfört med dubbdäck och dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden. För dubbade däck minskar isgreppet mer när de blir slitna jämfört med de nordiska dubbfria däcken, men har trots detta överlag ett klart bättre isgrepp än de båda dubbfria däcktyperna. För riktigt hal is får dubben ökad betydelse, där tester visar att även rejält slitna dubbdäck kan prestera markant bättre än helt nya dubbfria vinterdäck. På våt saltad asfalt presterar de dubbfria däcken för centraleuropeiska förhållanden bäst. Dubbdäck och dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden presterar generellt likvärdigt på detta underlag.
Året-runt-däck har betydligt sämre egenskaper än vanliga vinter- och sommardäck på samtliga underlag. Framför allt på is på är väggreppet så dåligt att däcken inte kan anses trafiksäkra på svenska vintervägar. På snö var bromssträckan för vintergodkända åretruntdäck cirka 10–30 procent längre än för det nordiska referensvinterdäcket. Genomsnittet var 15 procent. Ett icke-godkänt åretruntdäck hade en bromssträcka som var upp emot 40 procent längre.
På is var bromssträckan 25–50 procent längre än för det nordiska referensdäcket, med ett genomsnitt på drygt 30 procent. Det sämsta åretruntdäcket presterade likvärdigt med ett sommardäck och hade 50 procent längre bromssträcka än referensdäcket. På barmark sommartid var bromssträckan 5–30 procent längre både på torr och våt asfalt jämfört med sommarreferensdäcket.
Källa: VTI
Lista på vilka däck som används under vintern:
Dubbdäck 54 procent
Nordiska dubbfria däck 36 procent
Mellaneuropeiska dubbfria däck 8,2 procent
Året runt däck 0,8 procent
Sommardäck 1 procent
Källa: STRO
LÄS MER:

Andreas Jemn är journalist och författare.





















