Flera partier går till val i september på att sänka reduktionsplikten på diesel och bensin och få ner priserna med upp till fem kronor liter för diesel och 50 öre för bensin. Men det är sannolikt för sent för en snabb sänkning.
– Drivmedelsbranschen behöver minst nio månaders framförhållning för upphandling av biodrivmedelsvolymer, säger Jessica Alenius, vd för Drivkraft Sverige till Carup.
Senaste månaderna har flera partier gjort olika utspel om att de vill sänka den svenska reduktionsplikten kraftigt för att få ner bränslepriserna. Moderaterna gick ut i slutet på juni och sa att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå på sex procent istället för den svenska reduktionsplikten på 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin.
Bara några dagar tidigare hade Moderaterna röstat ja i riksdagen till en förlängning av dagens nivå för 2023 och bibehållna nivåer fram till 2030. Reduktionsplikten är en lag som anger hur mycket biobränsle som ska blandas in i bensin och diesel.
– Vi var med på beslutet tidigare, men nu när vi ser utvecklingen är det rimligt att ändra på kraven. Det vi lovar idag är en förändrad reduktionsplikt till EU:s miniminivå. Det pressar ner inflationen, sade Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson. Även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har gjort liknande utspel.
Men räkna inte med att de snabbt ändrade politiska löftena är någon quick fix som ger en snabb sänkning av priset vid bränslepumpen när du tankar efter valet den 11 september. Att ändra på reduktionsplikten är en lång process som kräver framförhållning och planering.
– Drivmedelsbranschen behöver minst nio månaders framförhållning för upphandling av biodrivmedelsvolymer. Det handlar om en omställning av många miljarder liter drivmedel till de fordon som finns idag, säger Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige.
Så sent som före midsommar tog riksdagen beslut om att inblandningen av biodrivmedel, den så kallade reduktionsplikten, ska ligga kvar på samma nivå nästa år som i år.
– Den 22 juni sa riksdagen ja till regeringens förslag den om att pausa höjningen av reduktionsplikten för bensin och diesel. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023. Riksdagens beslut innebär att det finns en majoritet för att frysa nivån för 2023. För att ändra detta beslut krävs ett nytt riksdagsbeslut, säger Jessica Alenius.
Riksdagsvalet hålls den 11 september och riksdagen återsamlas den 27 september. Däremellan kommer Energimyndigheten med en utredning som kommer att föreslå de framtida nivåerna på inblandning av biodrivmedel. En eventuell ändring av reduktionsplikten torde därför inte kunna ske under 2023, mest sannolikt vid årsskiftet 2023/2024. Drivmedelsbranschen vill ha långsiktiga förutsättningar för att kunna investera i biodrivmedel.
– Det råder stor osäkerhet kring reduktionspliktens framtida utformning. Energimyndigheten ska, i sin kontrollstation den 15 september, leverera en konsekvensanalys och eventuellt föreslå nya nivåer. Denna utvärdering bör ligga till grund för reduktionspliktens utformning. Drivmedelsbranschens investeringar i biodrivmedel grundar sig på att det finns en stabil marknad. Om dessa förutsättningar hela tiden förändras så finns det en risk att investeringsplanerna uteblir, säger Jessica Alenius.
Den 1 oktober försvinner den tillfälliga sänkningen av skatten på bensin och diesel med 1,31 kronor per liter inklusive moms, så räkna inte med snabbt sänkta priser i höst trots olika typer av vallöften.
Reduktionsplikten år för år
| År | Bensin | Diesel |
| 2022 | 7,8 | 30,5 |
| 2023 | 7,8 | 30,5 |
| 2024 | 12,5 | 40 |
| 2025 | 15,5 | 45 |
| 2026 | 19 | 50 |
| 2027 | 22 | 54 |
| 2028 | 24 | 58 |
| 2029 | 26 | 62 |
| 2030 | 28 | 66 |
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
