Transportstyrelsen varnar för bedragare. Många svenskar har fått skrämmande bluffakturor – som inte kommer från myndigheten.
– Betala inte, utan gå in på Polisens webbplats och läs vad man ska göra, säger Mikael Andersson, myndighetens presschef.
Bedragarnas sätt att komma åt vanliga människors pengar blir allt mer förslagna. Den senaste i raden avslöjades i slutet av förra veckan. Plötsligt började upprörda människor ringa till Transportstyrelsen.
– De här indikationerna kom i fredags. Det var många personer, oberoende av varandra, som ringde till vår kundtjänst och sa att man hade fått fakturor från oss.
Bedragarna var hotfulla och aggressiva, om inte deras faktura betalas snabbt skulle saken skickas vidare till domstol.
– Det var fortkörningsböter, som skulle betalas inom 24 timmar, annars skulle de skickas vidare till en domstol.
Men Transportstyrelsen har inget med fortkörningsböter att göra. Bedragarna föll på eget grepp och sin okunnighet om hur myndigheterna fungerar.
– Det här är helt uppåt väggarna. Vi har inget med fortkörningsböter att göra. Men nu har vi lagt ut en avisering på vår webbplats där vi förklarar att man inte ska betala det här.
Transportstyrelsen har diskuterat saken internt. Men det är svårt att komma åt de här bedragarna som hela tiden försöker hitta nya metoder att skrämma folk och betala påhittade fakturor.
– Sådana här saker är svåra att polisanmäla eftersom vi inte har drabbats. Det är svårt att göra något åt saken, men man kan gå in på polisens webbplats och läsa om hur man ska göra, vi har också länkat till den.
Bedragare utnyttjar människors rädsla för att hamna i trångmål om de inte betalar kostnader och avgifter.
– Många är vana vid att vi ibland skickar ut fakturor för olika kostnader, därför kan det bli förvillande. Men i det här fallet ska man inte betala, vi har inte med saken att göra.
Detta är inte första gången som bedragarna använts Transportstyrelsen som täckmantel för att lura folk.
– Tidigare har det varit bedragare som ringt till privatpersoner och sagt att de skulle få pengar utbetalade. Men det är fel, man ska inte lämna ut några känsliga uppgifter, avslutar Mikael Andersson.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
