Trots att klimatutsläppen skulle minska och krocksäkerheten öka avråder svenska forskare från förtida utskrotning av förbränningsbilar. I en ny forskningsrapport går IVL och Chalmers igenom konsekvenser att förtida skrotning i Sverige.
– Samtidigt är elektrifieringen nödvändig. Vi rekommenderar alla bilköpare att välja eldrivna fordon när de passar för behoven, säger Klas Hedvall, doktor vid Chalmers Industriteknik.
Kan en förtida utskrotning av bensin- och dieselbilar vara en del av lösningen på våra miljöproblem? IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers Industriteknik har i ett forskningsprojekt studerat fördelar och nackdelar med en snabbare utskrotning av personbilar i Sverige. En personbil har idag en livslängd på 17-19 år i Sverige, enligt rapporten.
Forskarna kom fram till att det finns flera fördelar med förtida utskrotning av dagens bilpark. Om förbränningsbilar ersattes med elbilar skulle klimatutsläppen minska och vi skulle även få säkrare bilar på våra vägar och färre döda i trafiken.
Klimatnyttan gäller främst bensinbilar som skrotas. För en dieselbil blir det däremot ingen nämnvärd skillnad på utsläppen av växthusgaser om man räknar med att bilen körs på drivmedel med hög reduktionsplikt under hela sin livslängd.
Men enligt studien skulle vi få ett ökat behov av värdefulla material om fler bilar skrotas och nya måste tillverkas. I studien har man tittat på ett antal värdefulla metaller i elbilar, bland annat litium och kobolt.
– Enligt våra beräkningar är det inte lämpligt att införa en skrotningspremie i Sverige. Vi har räknat på olika scenarier där en genomsnittlig bensinbil eller diesel skrotas ut i förtid och byts till elbil, säger Mats-Ola Larsson, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Materialen som ingår i bilar är uppbundna under flera decennier innan bilarna skrotas. Elbilars batterier kan dessutom komma att användas i andra tillämpningar som till exempel energilager många år efter att bilen tagits ur trafik.
– Det är positivt att produkter återanvänds, men det förlänger cirkulationstiden. Dessutom är graden av återanvändning av material i fordon relativt låg om man betraktar systemet som helhet. Effekten av en förtida utskrotning skulle bli ett ökat behov av material, och i slutänden högre förluster av värdefulla ämnen, säger Klas Hedvall.
När allt vägts samman kommer den svenska forskningsstudien fram till att vi inte bör satsa på framtid utskrotning i Sverige. Enligt forskarna skulle kapitalkostnaden för att skrota ut bilar i förtid bli högre än den samhällsekonomiska nytta som skulle kunna erhållas. Snart kommer dessutom EU att ställa nya krav på utsläpp från bilar och drivmedel och utsläppshandeln med växthusgaser förstärks.
– Det är svårt att väga samman nyttor och kostnader för olika miljöeffekter, användning av material samt olycksrisker. Samtidigt behöver man försöka väga samman olika samhällsintressen. Det som studien framförallt visar är hur viktigt det är att styra bilinköpen från politiskt håll. När bilar väl satts på marknaden är de kvar i decennier och svåra att avveckla i förtid, säger Mats-Ola Larsson.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
