Superprojektet i norr – lika dyrt som Öresundsbron

Superprojektet Nottbotniabanan blir lika dyrt som Öresundsbron. Kritikerna varnar för storförlust. 
– Det är en stor milstolpe och efterlängtat av många att vi nu kommit igång med tunneldrivningen, säger projektledaren Erik Storvall.

Nu byggs Norrbotniabanan. En 27 mil lång järnväg från Umeå till Skellefteå. Ett drömprojekt för alla gröna. Medan högern försökt stoppa projektet. Kostnaden är ungefär lika hög som Öresundsbron: 43 miljarder kronor. Och kritikerna menar att de samhällsekonomiska vinsterna är små.

Den 16 oktober i år small det för sista gången i Fäboberget och Ersmarksberget utanför Umeå. När dammet lagt sig och arbetarna tittade in genom tunneln förstod man att arbetet med sprängningen för den omstridda Norrbotniabanan är på väg att bli klar.
– Berget har varit av varierande kvalitet. Det är bergets kvalitet som avgör hur snabbt vi kan arbeta. Ibland har vi haft bättre berg att arbeta med och ibland har vi haft mer utmanande berg. Men det är inte några bergförhållande som vi inte kunnat hantera, säger Erik Storvall, projektledare.

Ersmarkstunneln utanför Umeå är färdigsprängd. Bild: Trafikverket
Den nya järnvägen går från Umeå till Luleå. Det är en 27 mil ny, kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. Nya resecentrum i Skellefteå, Piteå och Luleå byggs. Regionaltågstationer i bland annat Sävar, Robertsfors, Bureå och Byske. Karta: Norrbotniabanan

Han och de andra ansvariga på Trafikverket kunde pusta ut. Sprängningen hade dragit ut på tiden. Först överklagades byggprojektet. Sedan följde två långa år av pappersmangling innan byggarna fick grönt ljus att tända stubinen. När de väl fick tutta fyr kom det nya utmaningar. Berget gav och tog. När man bygger tunnlar är det bra med tjocka berg utan sprickor. Även om det är svårare att spränga behöver man inte fylla med betong och bultar för att det ska hålla. Ersmarkstunneln bjöd på det mesta. 
–  Genomslaget är en stor framgång för projektet och ett tydligt bevis på det goda samarbetet vi har med vår entreprenör, säger Erik Storvall.

Norrbotniabanan är inte bara ett storslaget byggprojekt. Det har också varit en segdragen politisk tvist. Det är nästan tjugo år sedan regeringen Persson påhejad från Miljöpartiet presenterade idéen. Genast blev det diskussioner. Man funderade över den samhällsekonomiska nyttan av att bygga järnväg genom Norrland som är lika dyr som Öresundsbron, hela 43 miljarder skattekronor skulle kalaset kosta.

Bygget av banan pågår för fullt på sträckan Umeå–Dåva. Foto: Patrick Degerman/ Norrbotniabanan
Så här kommer landskapsbron genom Robertsfors att se ut. Bron har ritats av danska arkitektbyrån Dissing+Weitling som vann en tävling. Bild: Trafikverket

EU däremot blev eld och lågor. Nere i Bryssel drömde man om att få knyta samman de stora pappersbruken i Finland och malmfälten i Lappland med kontinenten. Den Botniska korridoren ska sedan leda ut över Europa och göra det lättare att transportera varor. 

Fram till byggstarten 2018 velade regeringen fram och tillbaka. På vänsterkanten gav man grönt ljus, medan högern hetsigt drog i nödbromsen och tyckte att det var ett vansinnesprojekt att bygga en pendlarlinje för norrlänningar som ändå har tio gamla Volvobilar på uppfarten.

Nya tågstationer byggs. Så här kommer det att se ut i Robertsfors. Bild: Trafikverket

Nu är arbetet igång. Miljöpartistens drömprojekt började med att man avverkade skog för att kunna dra fram spåren och få fri sikt mot satelliterna när de ska mäta bygget.
– Mätpunkterna är vårt facit. Det är tack vare dem vi kan bygga järnvägen exakt där den ska ligga, säger Lotta Johansson Jänkänpää, projektledare för delsträckan genom Sävar.

Sträckningen till Dåva.

Sträcka 1: Umeå-Dåva

De första tolv kilometerna av Norrbotniabanan går från dess sydligaste punkt i Umeå till närliggande Dåva. Arbetet började redan i våras och under hösten har Trafikverket arbetat med markarbeten för att kunna börja lägga rälsen.
– Arbetet med att lägga ut underballast måste göras med hög noggrannhet då det finns hårda krav att hålla oss inom. Det får inte finnas nivåskillnader på mer än 20 millimeter åt något håll, säger projektledaren Joacim Svahn.

Den här sträckan ska öppna tidigare. Det är tänkt att tågen ska kunna nå fram till det stora värmeverket i Dåva flera år innan Norrbotniabanan öppnas i sin helhet.
– Vi har en snäv tidsram för att bli klara i tunneln, därför behöver vi ha allt arbete utanför tunneln klart under första halvan av nästa år, säger Joacim. När det är klart blir det fullt fokus på att färdigställa arbetet i tunneln för att sträckan ska bli klar för trafik.

Sträcka 2 Dåva-Skellefteå

Sträckan ska öppnas 2032. Efter de vanliga förseningarna har arbetet kommit igång. Regeringen avslog alla överklaganden och blåste i pipan så Trafikverket kunde sätta spaden i jorden. 
– Det är oerhört glädjande att vi tagit detta steg i processen och verkligen står i startgroparna för att börja bygga, säger Urban Eriksson, åtgärdsansvarig för Norrbotniabanan.

Den första kostnadskalkylen har för länge sedan försvunnit med pappersinsamlingen. Prislappen har ökat för den här sträckan till hela 18 miljarder kronor. Det är nästan två miljarder mer än man först trodde.
– Ytterligare en förändring från den tidigare planen är att vi lyfter in ett delprojekt från sträckan Skellefteå–Luleå för att skapa en bättre förutsättning för trafikering till dess att banan är färdigbyggd. Med andra ord innebär det en ökad kostnad för den här delsträckan, men innebär en minskad kostnad för sträckan Skellefteå–Luleå, säger Urban.

Sträcka 3 Skellefteå-Luleå

Den sista och nordligaste sträckan av Norrbotniabanan går fram till ändstationen i Luleå. Här ska det byggas en bro över Pitsund. 
– Pitsund är en utmanande passage. Eftersom järnvägen får luta max 1 procent blir det stora skillnader i de olika alternativen om hur lång bron blir. Olika brolösningar innebär också olika påverkan på Pitholmen som är ett viktigt rekreationsområde, säger Annika Larsson.

Man har även haft bekymmer från vilket håll Norrbotniabanan ska ledas in i Luleå. 
– Samtidigt som det östra alternativet har stora nyttor finns ett antal svårigheter kopplade till alternativet. Därför har vi genomfört flera viktiga utredningar i samarbete med andra aktörer så som Sjöfartsverket, Luleå Hamn och Luleå Kommun. Vi har bland annat undersökt hur det östra alternativet påverkar sjöfarten och flyget och hur anslutningen mot Luleå bangård kan lösas, säger Urban Eriksson, åtgärdsplanerare och åtgärdsansvarig för Norrbotniabanan. 

Tidigast 2032 kommer hela banan att vara klar. Ett gigantiskt byggprojekt som ska knyta samman Norrbotten med det avlägsna EU.

Lista: Sveriges längsta tunnlar:

1 Hallandsåstunneln, 8,7 km
2 Namntalltunneln, Sollefteå: 6
3 Citytunneln, Malmö: 5,9
4 Citybanan, Stockholm: 5,6 
5 Björnböletunneln, Örnsköldsvid: 5
6 Arlandatunneln: 5
7 Kroksbergstunneln, Härnösand: 4,8 
8 Norralatunneln, Söderhamn: 3,8 
9 Trollhättetunneln: 3,5
10 Bjäsholmstunneln, Härnösand: 3,4

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Senaste nytt