Se upp i taket för kamerafällan i pendlartrafiken. Därför åker så många dit i tunnlarna.
Sveriges farligaste fartkameror sitter gömda i tunnlarnas tak. Trötta och stressade morgonpendlare blixtras i tusentals varje år. Folk är inte beredda på att de här kamerorna sitter på okonventionella platser. Det är på platser där det är flera körfält i bredd och där det inte fungerar att sätta kamerorna på sidan av vägen.
Den fartkamera som tar flest svenska bilister sitter i Gnistängstunneln i Göteborg. Den sitter utmed E6 och är hårt trafikerad i rusningstrafiken. Här åkte 2298 personer fast förra året. På andra plats hittar vi Trafikplats Nyboda längs Södra länken i Stockholm där 2213 personer åkte på böter.
En sak gemensamt
Gemensamt för fartkamerorna som tar flest fortkörare är att de sitter högt monterade i tunnlar. På platser där man inte förväntar sig kameror. Trots att de är utmärkta med skyltar åker folk ändå fast. Vi bilister är vana att titta efter kameror som sitter till höger om körbanan. Bilderna blir lika skarpa ovanifrån som från sidan. Sedan har tunnlarna också extremt mycket trafik. När de tas skickas bilderna krypterat till polisens ATK-sektion i Kiruna.
Där jobbar utredare med att identifiera förarna och sedan skicka hem underlaget till den misstänkta fortköraren.
– Det blir bra och skarpa bilder även om de kommer ovanifrån, men på lite längre avstånd, säger Sabina Enbäck på polisens ATK-sektion.
Göteborgskameror toppar listan
På tredje plats kommer en annan Göteborgstunnel. I Lundbytunneln åkte 2210 personer fast. Även där sitter kamerorna i taket. Nu har Trafikverket också börjat montera fartkameror i portalet på vägar utan tunnlar.
– En utvärdering av portalkamerorna kommer att ske under hösten för att se på effekter och kostnader men vi har fått positiv respons och de fungerar som de ska, säger Per Hurtig.
Det är effektiviteten i tunnelkamerorna som gett Trafikverket idéen att sätta upp portalkameror utanför Hässleholm, Jönköping och Trollhättan.
– Det är på platser där det är flera körfält i bredd och där det inte fungerar att sätta kamerorna på sidan av vägen. Liknande montage finns i tunnlar i Sthlm och Göteborg.Det är ett pilotprojekt på tre platser nu där vi ska utvärdera effekter och kostnader, säger Per Hurtig.
Mer kostsamma
Fartkameror på höjden kräver mer skötsel och underhåll. Men det får vara värt besväret när resultatet är bra.
– Nej, det har fungerat bra i tunnlarna tidigare. Vi behöver förstås se hur ofta de behöver rengöras för att uppskatta kostnaderna, det är ju såklart lite krångligare när de sitter ovanför vägen, säger Per Hurtig.
Just nu arbetar Trafikverket med att montera upp nya fartkameror i hela landet. Sverige har som mål att sätta upp 200 nya varje år.
– Det pågår arbete med kameror över hela landet och allt går enligt plan, säger Per Hurtig.
5 svenska tunnelkamerorna som tar flest fortkörare i landet
| Antal fall 2025 | Mätsträcka | |
| 2298 | Hagenmotet (Gnistängstunneln)-Gnistängsmotet (Gnistängstunneln) | |
| 2213 | tpl Nyboda (Södra länken)- tpl Lugnet (Södra länken) | |
| 2210 | Bräckemotet (Lundbytunneln)-Eriksbergsmotet (Lundbytunneln) | |
| 1893 | tpl Karlberg (Norra länken)-tpl Värtan (Norra länken) | |
| 1563 | Järntorgsmotet (Götatunneln)-Lilla Bommenmotet (Götatunneln) |
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
