Svenska ingenjörer har lyckats med en imponerande bedrift. På mindre än ett år har Saab utvecklat en elektrisk miniubåt som kan färdas över 110 mil på batterier. Överträffar elbilar – och väger bara 6,5 ton.
Att bygga eldrivna fartyg som kan färdas långa sträckor är en stor teknisk utmaning. Batterier är tunga och det krävs enorma mängder energi för att driva stora fartyg genom vatten. Till skillnad från elbilar kan de inte heller enkelt stanna vid en laddstation längs vägen.
Men svenska ingenjörer på Saab har nu visat vad som är möjligt när eldrift, avancerad batteriteknik och autonoma styrsystem kombineras. Resultatet är en helt ny elektrisk undervattensfarkost som påminner om en liten ubåt. Den heter LUUV, en förkortning av Large Uncrewed Undersea Vehicle, och har utvecklats tillsammans med Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten.
Det märkligaste är inte bara att farkosten drivs helt elektriskt. Den behöver inte ens någon människa ombord för att hitta rätt. Enligt tekniska uppgifter som Saab lämnat till den internationella försvarspublikationen Janes är den nya miniubåten sju meter lång, 1,4 meter i diameter och väger 6,5 ton.
Den drivs av elmotorer och litiumjonbatterier. Den uppgivna räckvidden är omkring 600 nautiska mil, motsvarande drygt 1 100 kilometer. Det är en anmärkningsvärd siffra för en farkost som ska kunna arbeta långt under vattenytan, där den inte kan använda solpaneler eller vanliga GPS-signaler för kontinuerlig navigering.
Saab har inte offentliggjort batteriernas kapacitet eller den maximala tiden ubåten kan hålla sig i drift. Räckvidden ska därför ses som en uppgiven teknisk prestanda, inte som resultatet från ett offentligt redovisat långdistanstest. Men farkostens hemlighet handlar inte bara om batteriernas storlek. Minst lika viktigt är hur den använder sin energi och hur den kan utföra uppdrag utan att ständigt behöva fjärrstyras.
Kan arbeta helt på egen hand
Saab har utrustat miniubåten med ett styrsystem som kallas Autonomous Ocean Core. Det fungerar som farkostens elektroniska hjärna. Systemet kan hjälpa ubåten att navigera, följa en planerad rutt och utföra uppgifter självständigt under vattenytan.
Det är en viktig skillnad mot en vanlig fjärrstyrd undervattensrobot, som hela tiden behöver instruktioner från en operatör. Tanken är att farkosten ska kunna skickas ut för att övervaka stora havsområden och samla in information under längre perioder.
Där finns också en av teknikens viktigaste användningar. På Östersjöns botten ligger undervattenskablar, gasledningar och annan känslig infrastruktur. Att övervaka dessa områden med bemannade fartyg och ubåtar är både resurskrävande och komplicerat.
En elektrisk undervattensfarkost som självständigt kan undersöka stora områden skulle därför kunna bli ett värdefullt komplement till marinens befintliga resurser.
– Utvecklingen av obemannade undervattenssystem kommer att ge Försvarsmakten en ökad förmåga att övervaka, upptäcka och avvisa hot i undervattensmiljön, säger Martin Nyqvist, projektledare för undervattensstridssystem på FMV.
Från ritbordet till havet på mindre än ett år
En annan detalj gör projektet särskilt uppseendeväckande. I augusti 2025 beställde FMV utvecklingen av den nya farkosten. Saab fick ett kontrakt värt 60 miljoner kronor.
Redan i oktober 2026 kunde företaget meddela att miniubåten byggts, sjösatts och genomgått sina första tester. Det hade då gått mindre än 14 månader sedan beställningen. Enligt Saab har projektet kunnat genomföras så snabbt tack vare ett nära samarbete mellan ingenjörerna, försvaret och FMV. Företaget har dessutom använt teknik och programvara som redan utvecklats för andra autonoma marina system.
Sjötesterna har omfattat bland annat navigering, sensorer, mjukvara och farkostens förmåga att arbeta självständigt under vatten.
– Det här projektet visar hur ny teknik snabbt kan omsättas till praktisk operativ nytta, säger Mats Wicksell, chef för Saabs affärsområde Naval, i ett pressmeddelande.
Kan bli större – och få nya uppdrag
Den nya farkosten är byggd med en modulär konstruktion. Det betyder att tekniken kan vidareutvecklas och anpassas för olika uppdrag. Den nuvarande demonstratorn har ett invändigt utrymme för nyttolast på 80 gånger 80 gånger 80 centimeter.
Saab har också uppgett att konstruktionen kan förlängas för att ge ytterligare räckvidd eller plats för annan utrustning. I första hand handlar utvecklingen om att undersöka hur autonoma undervattensfarkoster kan samla in information och övervaka havsområden. Det är alltså inte fråga om en färdig beväpnad robotubåt.
Men tekniken är tänkt att på sikt kunna fungera tillsammans med vanliga bemannade ubåtar och andra marina plattformar. Det öppnar för ett framtida försvar där stora ubåtar och mindre autonoma undervattensfarkoster samarbetar.
Den bemannade ubåten kan då utföra sina egna uppdrag samtidigt som obemannade farkoster används för spaning och övervakning i andra områden.
En ny generation svenska ubåtar
Saab har redan en lång tradition inom svensk ubåtsteknik. Företaget bygger bland annat de nya ubåtarna i Blekingeklassen, även kallade A26, för den svenska marinen. Men den elektriska LUUV-farkosten representerar en annan sorts utveckling.
I stället för att bygga större och mer avancerade bemannade ubåtar undersöker Saab hur mindre farkoster ska kunna ta över vissa uppgifter helt utan besättning. Än så länge är LUUV en demonstrator. De första sjötesterna har genomförts, men fortsatt utveckling och utvärdering krävs innan tekniken kan bli en del av marinens ordinarie utrustning.
För Saab är det ändå en viktig milstolpe. På drygt ett år har företaget gått från ett utvecklingsuppdrag till en fungerande elektrisk miniubåt. Och med en uppgiven räckvidd på över 110 mil visar den svenska konstruktionen att batteridrivna farkoster kan få en betydligt större roll under havsytan än många kanske föreställt sig.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
