Nu sågas reduktionsplikten i en granskning av statliga Riksrevisionen. Lagen har gett dyrare diesel än förväntat och höjningarna är omöjliga att genomföra i verkligheten.
– Reduktionsplikten bidrar till Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. Den nuvarande utformningen är dock inte fullt ut genomförbar och riskerar att medföra en rad oförutsedda konsekvenser, uppger Riksrevisionen.
Reduktionsplikten är en lag som stipulerar att Sverige ska blanda in biobränsle i bensin och diesel för att reducera koldioxidutsläpp. Just nu är reduktionen 30,5 % av diesel och 7,6% på bensin. I volym är inblandningen omkring 40% för dieseln.
Nu får den nuvarande konstruktionen av reduktionsplikten stenhård kritik av Riksrevisionen, trots att den sänker koldioxidutsläpp.
– Med den nuvarande konstruktionen är reduktionsplikten dock inte möjlig att genomföra fram till 2030, på det sätt som riksdagen har beslutat. Det beror på att gällande regelverk och befintlig teknik på några års sikt inte tillåter en så stor inblandning av biodrivmedel som den nuvarande reduktionsplikten kommer att kräva.
Riksrevisionen slår fast att reduktionsplikten hittills har drivit upp priset på diesel vid pump mer än vad regeringen förutsåg. Det beror delvis på en oförutsedd ökning av priset på biodrivmedel. Enligt Riksrevisionen har vi under de senaste två åren haft drygt fyra kronor dyrare literpris på diesel än EU på grund av reduktionsplikten.
Närmare 2030 kan reduktionsplikten i sin nuvarande utformning få mycket stor påverkan på dieselpriset. Det blir mer lönsamt för bränslebolag att betala straffavgift än att blanda in mer biodrivmedel.
Enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna ska reduktionsplikten sänkas till EU:s miniminivå på 6 procent, men beslutet är ännu inte fattat. Riksrevisionen anser att beslutsunderlagen varit för dåliga.
– Regeringen har inte gett riksdagen ett tillräckligt underlag inför beslutet om reduktionsplikten, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Enligt Riksrevisionen kan det finnas mer kostnadseffektiva åtgärder än reduktionsplikten utanför transportsektorn, till exempel åtgärder för att öka nettoupptaget i svensk skog. Ökad reduktionsplikt kan också leda till större fossila utsläpp i andra led.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter