Rekordbillig bensin: ”Kan falla 20-30%”

Bensinpriset faller till ny rekordlåg nivå. Priser under 15 kronor på alla mackar i Sverige. Nu förutspår energiekonomen prisfall under lång tid – något som kan slå tillbaka.
– Vi kan mycket väl se bensinpriser som faller ytterligare 20-30 procent, säger Claes Hemberg. 

Precis som Carup förutspådde i förra veckan sjunker bensin- och dieselpriserna till nya bottennivåer den här veckan. Vi får gå tillbaka ända till början av 2021 för att hitta lika låga priser. Då var det pandemi och en stor del av biltrafiken i världen stod stilla. Den här gången är det överproduktion av olja och fallande dollar som orsakar prisfall. 
– Orsaken är fallande bensinpriser i skuggan av att oljeproduktionen världen över slår rekord, är efterfrågan är betydligt mer försiktig. En prispress som kan pågå både 10 och 20 år, säger energiekonomen Claes Hemberg. 

Just nu ligger priset på flesta bemannade bensinstationer mellan 14,74 och 14,99 kronor per litern. Dieseln ligger strax över 16-kronorsstrecket. Men på obemannade lågprismackar går det tanka ännu billigare. Billigaste soppan i Sverige finns just nu hos Ingo i Kristianstad, där kostar en liter bensin 14,12 kronor i dag. Oljepriset fortsatte att falla under måndagen, så de låga priserna ser ut att stå sig. Det är inte uteslutet med ytterligare sänkningar i veckan. Och ska man tro energiekonomen Claes Hemberg är det bara början.

Sverige har blivit Europas nya bensin- och dieselparadis. Bara Bulgarien, Rumänien och Polen är några ören billigare. Att Sverige har så låga priser beror på att regeringen har sänkt skatterna till EU:s miniminivå. De sänkta skatterna kostar statskassan 15-20 miljarder kronor. Dessutom betyder det stora prisfallet att staten får in betydligt mindre i momsintäkter på bränslet. 

Claes Hemberg varnar för att staten måste ta igen de förlorade skatteintäkterna på andra sätt.
– Det gröper ur statens skatteintäkter på ett smått oförutsägbart sätt. Därmed kan vi få se höjda skatter i motsvarande mån. Närmaste åren lär statens skatter på bensin sjunka ytterligare och dessutom i en ojämn takt.  Det kommer att stressa statskassan, säger han. 

De flesta andra länder i EU har betydligt högre bränsleskatter än vad Sverige har. De låga bränslepriserna gör att staten även tappar många miljarder på den 25-procentiga momsen som läggs på allt bränsle. Dessutom gör allt fler elbilar att vi tankar mindre och att skattebasen minskar. Men om ett eller två år inför EU en utsläppsavgift på bränslet som kan driva upp priset 2-3 kronor och äta upp prisfallet. Men mycket av de pengarna, som läggs i sociala klimatfonder, riskerar att inte gå tillbaka till Sverige.

– Att ha hög skatt bensin har varit stor god skatteinkomst för staten blir nu tvärt om – något av en kallsup. Närmaste årtiondet kommer bensinskatten krympa i snabb takt. Dels för att vi kan nå 3 miljoner elbilar redan 2030. Den andra faktorn som pressar bensinskatten är att priserna på bensin väntas falla närmaste årtiondet. Exakt hur snabbt bensinpriserna faller, men vi kan mycket väl se bensinpriser som faller ytterligare 20-30 procent, säger Claes Hemberg. 

Men på något sätt måste de förlorade bränsleskatterna tas igen, om inte regeringen gör en helomvändning och börjar höja skatterna på bränsle igen.
– Därför ska vi inte vara förvånade om vi får höra en ny debatt om skatt på fastigheter. Det är ju den mest förutsägbara skatten av alla. Något staten kan behöva när mycket i vår omvärld är mer överraskande, säger Claes Hemberg. 

Övergången till elbilar kan dock göra att staten får mer förutsägbara intäkter från energi till våra fordon.
– För staten vore det mycket bättre att hushållen hade hundra procent elbilar. Dels för att elpriset är något staten själv på många sätt styr. Vi har mycket liten import av el. Utan vi är ju en elexportör. Dessutom är den inhemska efterfrågan på el stigande och mer jämn. Det ger jämn skatt. Därför är en skatt på el mycket bättre för staten, som gärna vill ha förutsägbara skatteintäkter. Nackdelen med hög skatt på el är förstås att det kan bromsa den nya elektrifiering som samhället så väl behöver.
LÄS MER: